Slöskitar och autobahn....

Idag har jag haft en ledig dag ihop med lilla C som säger att han har jullov, efter ha myst i sängen framåt tiotiden med en halvslumrande morsa och en tv-tittande son så kravlade vi oss ur sängen, jag med en sjuhelsikes huvudvärk efter att ha sovit för mycket antar jag.

Oj va jag har suktat efter dessa lediga dagar, inte för attt december har varit särskillt tuff på jobbet men ändå skönt att ha ledigt och bara slappa några dagar, utan att ha en massa måsten.
Så vi har spelat spel och lekt med lego, sett lite film och bara varit hälsosamt lata, så skönt och välbehövligt, har inte ens haft dåligt samvete över att inget göra.

Lilla C är nog specialist på att krångla sig ur jobbiga situationer, idag när jag lagade mat tjuvåt han choklad som fanns framme, otur bara att den fastnade så försmädligt runt munnen vilket mammas falkögon genast lade märke till. Efter lite bannor från densamma tittar han på mig och säger "Men mamma visst var jag i alla fall bra på att smyga, för du hörde ju ingenting?" Kan man annat än le då?
När han sen blir ivägmanad till toaletten för att tvätta munnen av en fortfarande "arg" mamma så vänder han sig om "-Mamma jag ÄLSKAR dig", Herre gud unge, du vet verkligen hur du ska få morsan din att vekna, jag får träna på min arga min för det lär inte bli lättare när du blir större.

Imorgon får bli en lite mera produktiv dag, ska ta och fixa till mig lite, utväxten är bred som autobahn och lite mörkare ögonbryn skulle inte skada.
Vi får främmande av goa kompisar med en bunt barn på nyårsafton så menyn ska komponeras ihop och skrivas ned på inköpslistan, systembolaget ska få celebert besök och toan ska skuras, hmmm hur jag nu fick ihop dessa två i samma mening. Jag kanske sparkar ut den kopiöst barrande granen också när jag är i farten, gillar julgranen när man tar in den och fram till ungefär annandagen, sen vill jag bara kasta ut den. Måste nog köpa ett par strumpbyxor också när jag är iväg.

Nu är det bara två dagar kvar av det här gamla året, nästan så man blir stressad ifall man har glömt ngt man skulle ha hunnit göra, men nä, ser fram emot ett nytt år. 2011, låter allt lite framtidsspaceigt, kommer att tänka på alla framtidsfilmer som gjordes på 80 och 90 talet, det var ungefär nu dom utspelade sig, men med sönderbombade städer, murar, robotar som tagit över och ozonlager som givit vika.
Det enda som stämmer är att det är jäkligt kallt ute, så kanske istiden är i antågande i alla fall.

Nä nu ska här googlas på nyårsmat, måste kolla lite ingredienser till receptet.

Ta vara på de två sista dagarna!

//M

Uppesittarkväll med grisarsle.....

Så var julen förbi för denna gång, idag startar reorna och jag har redan hunnit jobba sen sju och förberett butiken för hugade reaspekulanter, så nu är det bara att skyda å fynda!

Så hur har då julen 2010 utspelat sig?

Stulen av Rantis( förlåt) 

Trots en bistert kall uppesittarkväll så hade vi förberett en brasa ute i vår fireplace med uppskottade bänkar, renfällar och irish coffee, så när hela lustiga familjen hade anlänt var det varma kläderna ( = alla kläder vi hade) på och ut igen. Rantafar muttrade lite men kunde blidgas med en extra skvätt whiskey och Rantis hade köpt fina UFO:n att skicka upp i skyn och Rantamor hon klickade som vanligt, förhoppningsvis kan jag få loss lite foton av henne då jag själv inte har samma heta fotoblod i ådrorna som de övriga brudarna i familjen.

Ante och Em gjorde storstilad rödamattanentré i varsin onepiece och för er som inte vet vad det är, så kan jag beskriva det som en sparkdräkt för vuxna, apfula om ni frågar mig men va vet väl jag om mode egentligen?? Herre gud, ibland känner jag mig föråldrad när jag ser va de där två har på sig, jag ler lite stelt och försöker se ut som om jag absolut har koll på läget, "-Jomenvisst hrmm, hrmm, det där är ju självklart det nyaste, det vet ju jag som jobbar med mode."

Nåväl, det var verkligen kallt ute, inte ens irishen kunde värma någon längre stund så det blev att retirera in i värmen igen, och värmen ja, eftersom kylan hållit i sig i en vecka ungefär så var även inomhusvärmen decimerad så det var tur att vi fick så mycket främmande som kunde bidra med lite kroppsstrålning för jag och långe sambon hade sovit med raggsockarna på nätterna före jul.
Sen följde sedvanlig avsmakning av skinkan, ungefär halva grisarsle gick åt men vis av erfarenhet hade vi i år köpt två skinkor, allt för att undvika ett julaftonsbesök på ica.

På julaftonsmorgon vaknade lilla C och man kan ju inte annat än njuta när man ser hans lyckliga uppsyn då han märkte att tomten varit hit under natten och lämnat paket under granen, helt underbart.
Märkligt med tiden på julafton egentligen, när man var liten, var julafton den längsta dagen på året, dom vuxna verkade njuta av att dra ut på tiden innan tomten skulle komma, och egentligen, hur fan kunde dom egentligen veta när tomten hade tid att komma, skickade man in en anmälan om tomtebesök eller vad?
Nu när man blivit äldre rusar tiden och man hinner knappt med att njuta av dagen, jag tyckte jag flängde runt hela dagen och när klockan blev tre och jag satt mig ner en stund börjar långe mannen undra om jag hade någon plan för julmiddagen, han tystnade dock av mitt vildsinta blängande på honom där han satt i avslappnad fåtöljen med en öl i handen.

Ett fantastiskt julbord blev det och sen var det ju dags för tomten att göra entré. Eftersom lilla C börjar bli större så går det inte att använda sig av den lama "köpatidningenursäkten" längre så vi hade lånat in en tomte detta året men jag undrar jag hur många jular till som lillongen kommer att gå på det här med tomte?
Redan i år säger han sen tomten åkt att "- Men jag såg att tomten hade en mask", Ehum va svarar man på det, jomen det är ju så kallt i år så masken är för att han inte ska frysa om ansiktet när renarna springer så snabbt....jo jo!!

Som sagt, en underbar julhelg tillsammans med hela brokiga sköna underbara familjen, det är roligt när de kommer men jäkligt skönt när de far, tänk förr i tiden när man alltid levde ihop i flera generationer, morsan å farsan flyttade bara upp på övervåningen, tur som fan att man lever nu...

Önskar en god fortsättning till er alla, njut av julen och ta hand om varandra.

//M

Fjärde advent, bomull i hjärnan och skinkfrosseri....

Söndag idag och huvet är fullt av bomull, och nej, tror jag fick i mig ett glas vin igår, men sonen har haft skrällande hosta hela natten och med jämna mellanrum behövt min moderliga handpåläggning, har skrivit det förut och gör det igen, Varför blir alla barn sjuka i december??
 Jag tror jag har vabbat varenda måndag denna månad, Först med rinnsnor, sen med feber och halsvärk och nu blir det väl förhoppningsvis tredje gången gillt. Men sambon och jag brukar vilja mota Olle i grind lite och har hellre Lilla C hemma en dag för mycket än en dag för lite.

På tal om bomull föresten, nu kommer lillkillen med sin elgitarr han fick av sin goa förstående (jävligt irriterande) morbror och vill så gärna spela för mig, och bomullen då? Jo ont ska med ont förgås, tur som faan att jag inte var bakis.

Nåväl det som inte dödar det härdar och om jag drar i mig en extra kopp kaffe så ska väl bomullen släppa sitt grepp, för idag ska vi på lilla juls middag hos långe sambons familj.
Lilla C vet att tomten har kikat förbi och lämnat klappar så han vaknade för säkerhets skull tidigt idag så han inte skulle missa kalaset.

Och visst är det underbart med december, denna förväntan som byggs upp?

För under åren från det att man flyttade hemifrån till det att man själv skaffade familj så spelade ju inte julen lika stor roll i ens liv, jo det var en sak som var väldigt viktig, annandagsjuls festandet, fick man inte tag i biljett så var man rökt, numera tittar jag och långe sambon på varandra och skakar på huvudet när det kommer på tal.

Nä nu är julen en mysig tradition igen och jag ser fram emot att hela stökiga, underbara familjen dundrar in här på uppesittarkvällen, vi har lite uppesittarmys planerat som inkluderar varma kläder, och självklart ska det smakas av den nygriljerade julskinkan.

Julskinkan ja, förra året fick vi åka och handla en ny skinka på julafton då vi hade ätit upp den vi hade redan på uppesittarkvällen, jädrariminlåda va vi kan stoppa i oss skinka!!  

Eftersom jag lydde era råd i veckan så sket jag i dammet och gjorde andra roligare göråmål när jag var hemma med lilla C, så idag är det ofrånkomligt, vi måste städa, så sambon har redan dragit upp på övervåningen med dammsugaren i högsta hugg och jag ska dra på mig gummihandskarna och ge mig på toaletten, vi har liksom en självklar uppdelning i vårt hem va det gäller göromålen, toaletten och tvättstugan är mitt territorium, dammsugning, golvskurning och matinhandlandet är min sambos, passar mig utmärkt. Jag går på djupet och sambon ytstädar. ;-)

Ha en trevlig fjärde advent nu, eller som min bror skulle sagt, fixa er en trevlig advent!

Med toaborsten som vapen...

//M

Tio små tomtenissar

Midvinternattens köld är svår.
Tio små nissar i djup snö går.
Rävsax dold under skynke vitt,
knipsar nisse av på mitt.
Livsandarna snabbt för honom tryter,
snart i eget blod flyter.

Nio små nissar i midnattstimma,
traskar fram i månljusstrimma.
Ugglan hoar i sitt näste,
istapp faller tyst från fäste.
Nisse spetsas utav tappen,
tomten ligger död på trappen.

Utanför dörren står gröten och ångar,
åtta nissars intresse den fångar,
med stigande hunger, fatet de nalkar
men stackars tomte på kanten halkar,
han slinter, han kämpar,
han svettar sig blöt
men sjunker likväl i kvicksandslik gröt.

Många springor stugan har,
där sju tomtar in sig tar.
Katten som bak dörren ruva,
slukar nisse med hull och huva.
Rester av tomtehand,
slickar misse av från tand.

Sex små tomtar mot julbord ila,
snabbt de uppför bordsben kila.
När den sista tomten
över kanten hasar,
han tappar taget och nedåt rasar.
Faller nedåt likt ett lod,
mattan röd av tomteblod.

Fem små tomtar med stor iver,
rusar runt ty hungern river,
Nisse snubblar på sitt skägg,
faller rakt på knivens egg,
Lille nissen, stackars saten,
rinner ut i sillsallaten.

Fyra tomtar har festat på sill,
och nu törsten sin släcka vill.
Mot glöggen de springer i samlad tropp,
och tar för sig av drycken i varsin kopp.
Nisse faller i glögghett hav,
likt skållad mandel,
hans skinn faller av.

Tre små tomtar sig i granen svingar,
mellan ljus och änglavingar,
Nisse sig för nära våga,
snart han står i ljusan låga.
Luktar likt en vidbränd stek,
ångrar då sin ystra lek.

Två små tomtar kring sig tittar,
och en smällkaramell hittar.
Nisse ner på den då hoppar,
men för detta den ej stoppar.
På golv, på tak, på gardin med frans,
finns nu nisses hjärnsubstans.

Husbonn han går upp i natten,
för att kasta lite vatten.
Under husbonns tunga toffla,
nisse blir till krämig våffla.
Snön lyser vit lite här och var,
inte en jäkla tomte finns kvar.

Morr....God jävla jul...

Vissa saker är bara inte meningen vad det verkar.... har i flera dagar försökt få till några ynka julkort att skicka till nära och kära men det verkar inte bli av före jul.
Jag har en ängels tålamod, har byggt pussel med 10000 bitar, blir sällan arg fast det jävlas men nu tror jag snart jag blir galen.
Fotade lilla dunungen min häromdagen, van som han är av Rantamommos fotande så poserade han villigt och ställde upp på alla konstiga ideer jag hade.
Till slut hade jag fått till ett skapligt kort och nu kom nästa hinder, har inget Photoshop på lilldatorn men har möjlighet att ladda ner en version, vilket jag gjorde.
Eller försökte göra, en nedladdning tog sisådär över en timme och när jag väl laddat klart så var det något fel på filen, så det var bara att börja om. Sådär höll det på hela kvällen och frustrationen började bryta fram, klockan 22:30 hade jag äntligen få en felfri version på min dator, som "bara" skulle installeras, det var då jag gick och la mig.

Nåväl igår tog jag nya tag sen jag kommit hem från jobbet och började trixa med mitt julfoto, i vanlig ordning så improviserar jag utan instruktionsbok och jag måste säga att den som uppfann ångrafunktionen borde få nobelpris.
 Till slut är julhälsningen färdig och ska skrivas ut, men inte heller skrivaren är installerad på lilldatorn och jag lägger ner för kvällen.
Det var ett tag sen jag skrev ut något och jag vill minnas att den varit obrukad eftersom bläcket tagit slut, så på vägen hem från jobbet åker jag förbi stora elektronikaffären och ska inhandla bläck, och vet ni vad?
Man måste köpa varje färg separat för 150 spänn styck, och jag har ingen aning om vilken av färgerna som är slut. Så jag chansar och köper svart, rött och gult............gissa vilken färg som var helt slut?

Så nu har jag laddat hem nya uppdaterade drivrutiner till skrivaren, photoshop fungerar, julkortet är färdigt men likförbannat är jag tillbaka på ruta ett.
Imorgon köper jag blått....

Men lilla C och jag har i alla fall pysslat ihop lite julhälsningar idag så några brev får vi iväg iaf från Lilla familjen på Tomtebo.

God Jul!

Med rynkad panna...

//M

Barnsjukdomar, Botox och Blondiner....

Måndagförmiddag och hemmavid, lilla C har haft feber och halsont hela helgen så det fick bli en "försökafåiongenmat" dag för att han ska få lite energi i den lilla kroppen, en hel helgs fastande kan ju knäcka vem som helst och just nu ser han hiskeligt blek ut stackarn.
Så typiskt, varför blir alla barn sjuka i december? Otalet är de fotografier där åtmistone en av oss barn klär julgran med t-shirt, underbyxor och sjuksängsrufsigt hår, bleka och med feberblanka ögon uppbådades sista energin för att få kulor och glitter på plats. Nåväl, får hoppas att han haft sin beskärda del sjukdomar nu innan jul, förra helgen avhandlades ju rinnsnuvan så vi borde ha jobbat oss igenom det värsta kan man hoppas, peppar, peppar.

Nåväl, hemma idag alltså och det kan stressa vem som helst som jobbar i handeln såhär två veckor innan jul, inte det man önskar, men å andra sidan får jag väl ta och passa på att göra något bra av den ofrivilliga ledigheten och julanpassa huset lite.
 Eftersom familjen är spridd för vinden så kommer vi denna jul att samla ihop alla familjegrenar hos oss, och det passar väl bra, att fira jul på Tomtebo?
Så idag ska jag vara sådär fördömt "duktig" och tvätta upp allt sänglinne så att ingen behöver sova ihop med några kvarglömda fisar över jul, övervåningen som vi sällan använder ska dammsaneras så vi undviker allergier, en och annan julattiralj ska ställas fram och långe sambons whiskeyförråd ska arrangeras och kompletteras.

Maria Montazami, är inte det en helt fantastisk, underbart blond människa, så mycket pengar och så lite stil, men ändå alldeles alldeles underbar. Såg en inför snutt häromdagen när en av de andra fruarna som drömmer om en skådespelar karriär, skulle visa olika ansiktsuttryck, har ni sett den? Jag skrattar så jag dör när jag ser den, varje gång, för det händer......INGET!!!
- Nu är jag rädd, säger hon....man väntar, väntar...inget... -Nu är jag glad, och ja det ser man ju faktiskt, hon kan ju fortfarande öppna munnen, men sen fortsätter den sönderbotoxade människan med ett förvånat uttryck...eehhh....nä inte det heller.
Det är sjukt roligt att se, vad för slags liv de lever, javisst att det är vinklat men my gosh!! De har trots allt inte fötts in i det, utan det är svenska tjejer som flyttat till det förlovade landet i väster, träffat en rik karl och tappat alla begrepp.
Är det vår tids utvandrare? Maria Montazami, jag tyar inte mera!!!
Känner ni förresten igen Isabelle Adrian, hon är en av de nya fruarna? Nä hä inte det, det gör knappt jag heller, hon var iaf med i en av de första omgångarna av Robinsson, men försök att googla på henne för och nu, skrämmande.

Nä, dags att dra igång dagens pyssel här hemma, inte en dammråtta kommer att gå säkert.

Med dammvippan som vapen,

//M

Gnällkärringar och hängbröst...

Har ägnat en del av dagen i tvättstugan, en stund med avkoppling och eftertanke tycker jag, då tankarna får fara fritt medans jag ägnar mig åt okomplicerat strykande.
Just idag känner jag att det gnälls för mycket, ja sådär i största allmänhet utan att det finns något större fog för det.
Just vardagssysslor är ett tacksamt ämne för gnäll har jag märkt, disken och tvätten till exempel, men även den egna kroppen och avsaknaden av sömn ger upphov till sura uppstötningar hos många.

Jag tycker att det är skitsnack, herre gud, ta det här med kroppen, det gnälls över små bilringar, tjocka lår och hängiga tuttar, ofta förekommande på relativt nyförlösta mammor. Varför undrar jag, hylla din kropp istället, tänk att jag hade en så stark kropp att jag orkade bära och föda fram mitt barn, många trånar efter tonårslika kroppar, men är man 35 så är en 18 års kropp en utopi.

En annan helt lönlös känsla att klaga över är trötthet, hur vettigt är det att fokusera på sin trötthet, och att sen klaga om det till alla andra, vem kan göra något åt det, och framförallt, vem vill höra om det, vad ska man svara? Prova att lägga dig tidigare? Nä inte vet jag, men det jag vill säga är att var och en kanske skulle börja fokusera på det som är positivt istället.

Som nu inför jul, vem faan kan klaga över något så trivialt som bilringar när det finns människor utan pengar och mat, det finns de som skulle önska att trötthet vore deras enda problem, de har kanske inte ens någonstans att sova.

Så mitt motto är att lägga fokus på det goda i livet, att vara glad över det man har, sina nära och kära, och att försöka vända mina negativa tankar i den mån jag klarar av det. Och jag säger inte att man inte får klaga, bara att man ska välja sina tillfällen. Man har rätt att beklaga sig ibland, den ventilen är ett måste för att man inte ska koka över, men gör det fan inte i slentrian.

Sådärja, nu har jag öppnat min ventil lite och fått ur mig mina funderingar.

Idag är det tredje advent och här hemma har vi tagit in granen och klätt den i julskrud, guldfärgade kulor samsas med röda, grenarna dingnar av tjockt glitter och julljusen skapar en magisk stämning. I toppen strålar stjärnan som långe mannen traditionsenligt fick sätta på plats, och tillsammans med varm glögg och julmusik så har vi hittills haft en riktigt mysig adventshelg.

Nu stundar skidskyttestafett och en kopp kaffe i soffan innan resten av dagen ska avhandlas, sköna söndag har bara påbörjats!

Trevlig advent alla, och njut av dagen!

//M

Ett skjut och sen bröllopsresa!

Fredag igen, underbart, och yes in deed, Martini skvalpar runt bland isbitarna och förrätten har intagits. Ska precis börja sporta, skidskytte på tv, underbar sport, har fått en förkärlek för just denna, kanske bor det en liten tyskjävel i mig iaf. Heja Sverige!

Idag har jag haft en riktigt skön dag med grymt flyt på jobbet, ren njutning helt enkelt och bra avslutning på veckan. Nu stundar en skön ledig helg utan några större inplanerade happenings vilket nog är det bästa läget av alla.

Idag avslöjade långe mannen att han har bokat en utlandsresa,  spännande tänkte jag, kanske börjar ta sig, min käre sambo, -År 2022 tänkte jag, säger han och jag är bara tyst och inväntar fortsättningen, anar att det finns något slags skumt egennyttigt syfte med hela monologen han för i bilen på vägen hem från jobbet. Till Quatar tänkte jag vi skulle åka fortsätter han, och jag börjar fatta trots att det är fredageftermiddag och jag precis har loggat ur hårddisken. FotbollsWM? frågar jag, och visst är det så. SUCK, ingen bröllopsresa nu heller med andra ord, fast inte fan vet jag, Quatar låter inte så väldigt romantiskt så det kan göra detsamma. 2022 alltså, har jag nämnt att min älskling gillar att planera...väldigt mycket....

Nä nu ska jag skjuta, eller inte jag alltså, och jag hade just inget att skriva egentligen, trevlig fredag!

//M

Glamourmorsan slår till..

Förkylningen är väck, tog ett glas vin igår och se så bra det gick, vin det är grejen det! Skönt, då kanske jag kan köra igång och tampas med "monstret" i helgen, det behövs verkligen.

Jag har en känsla att jag inte riktigt är en helylle mamma till lilla C, denna känsla framkommer som mest vid lämning och hämtning på dagis, alla andra mammor kommer med varma täckbyxor, mössa, vinterskor, jag är morsan som alltid står och fryser, men va tusan, frisyren är snygg iaf! *skratt*

Idag när jag skulle lämna lilla C så upptäckte jag försent att jag glömt jympaväskan hemma, hela idén med jympan är att småkidsen ska ansvara för sin lilla väska med kläder, byta om, springa runt lite, byta om och gå tillbaka, nästa år lägger de till duschning, allt för att förbereda de underbara dunungarna hur det ska gå till i skolan, fantastiskt och pedagogiskt tycker jag.
Nåväl, jag har ett grymt minne vad gäller det mesta men imorse glömde jag fan väskan, och såklart kunde inte sonen alls tänka sig att springa runt i ett par mjukisbyxor som fanns i hans skåp på dagis, han skulle ha sina shorts.
Att åka och hämta var inget alternativ förklarar jag varpå de stora Lille Skutt tårarna börjar spruta.
Nu är jag helt plötsligt i ett läge där ett smidigt lämnande för längesen bleknat bort som spår i sanden vid högvatten, trafiken blir helt galen runt halv åtta och jag behöver komma iväg.
Så vad gör den frysande glamourmorsan? Tja problem är till för att lösas så jag klipper helt sonika benen av mjukisbyxorna, snipp, snapp och sonens tårar torkar direkt, han tittar på mig som om jag har blivit tokig, och i mitt stilla sinne funderar jag vad han kommer att berätta för fröknarna, men nog har de hört värre historier?

Och jag har faktiskt köpt ett par riktigt varma och snygga vinterkängor...

Imorgon är det fredag igen, denna vecka har gått toksnabbt och nästa vecka blir det ett besök i Göteborg, det var längesen jag var där nu, jobbpendlade dit i fyra månader innan lilla C föddes, och jag ser fram emot att återse den vackra staden.
På tal om jobb, har ni tänkt på att det ibland står begränsat antal varor i en del annonser, hade en kund häromdagen som var riktigt upprörd då detta inte hade stått i en annons vi hade, varan var slut när hon kommer för att handla den och hon hotar med att gå till Konsumentverket då det inte stod att varan fanns i begränsat antal...ehh..hmmm...hur menar hon, alla varor finns ju i begränsat antal, förr eller senare ta de ju slut på lagret. Det är väl bara på Ica det alltid fylls på med nya varor?  Aja inte vet jag, arg var hon iaf.

Nä nu ska jag göra lite nytta en stund, sen ska jag kalla på John Blund!

//M

Man kan ju inte nysa på grannen!?

Är lite frusen och snuvig ikväll och som av en händelse såg jag en reklamsnutt för en nässpray på tv, ja ni vet den där när tjejen ser helt bedrövligt förkyld ut och nyser vilt på en busshållplats och rakt i famnen på en tidningsläsande kostymsnubbe?
 Men ursäkta!? Sen när började man nysa på det sättet? Jag börjar bli irriterad, och dessutom sitter mannen och ser helt oberörd ut och påstår att även han är jätteförkyld men att han redan har sprayat näsan. Äh in my ass, skitreklam säger jag.
Jag menar, skulle tro att den jag duschar med baciller mest troligt skulle bli störtförbannad över vilken ohyfsad människa jag är, och inte bara helt oberörd vända blad i tidningen och rekommendera nässpray.

Ok, dagens gnäll är utdelad, vad ska jag skriva om nu?

I helgen har vi haft finfrämmande här på tomtebo, lilla C´s  älskade och efterlängtade mommo och moffa kom på middag och pepparkaksbak, ja för att inga missförstånd ska uppstå så ska jag tillägga att snälla mommon hade med sig pepparkaksdeg, det är liksom förutsättningen att det ska bli bakat pepparkakor på Tomtebo. Vilken otrolig tur vi har, jag och lilla C, att vi har Rantamor för jag är inte mycket för bak annars, tycker det är rätt tråkigt, och det finns ju de som tjänar sitt levebröd på att baka, så det blir brödhyllan i affären.
På tal om brödhyllor i affären, har ni någonsin besökt en mataffär i Finland någon gång?
Om inte så ta en rundtur nästa gång, på ett Prisma eller någon annan stor mataffär, och kolla in brödavdelningen, jag säger bara, här snackar vi BIG BUSINESS, har aldrig någonsin sett så många sorters bröd på ett och samma ställe. När ni ändå är där, ta en titt på mejeridelen också, herre gud att man kan behöva ha så många sorters youghurt!? Jag var helt fascinerad sist och var tvungen att mms:a till min långe sambo som också är i matbranschen.

Långe sambon ja, drog precis iväg på innebandy igen, och jag måste erkänna att jag inte trodde att det skulle hålla i sig, men istället är det jag som ligger i soffan med datorn på magen om kvällarna och surfar efter någon nätsajt där de säljer motivation och energi. Suck...
Jag har dessutom skaffat en ny inneboende, "monstret", den står där uppe och lockar på mig, men vad händer, jag drar på mig en förkylning. Dubbelsuck, och jo, visst skulle jag kunna lightträna lite, men med tanke på tempot jag haft under hösten och hur frisk jag hållit mig så skulle det vara att utmana förkylningsdjävulen om jag ställer mig på "monstret" nu med förkylning i kroppen.
Så jag får ta och surfa hem lite snygga träningskläder istället så det känns roligare att komma igång när väl förkylningen släppt!! He, he, finns alltid en god anledning till shopping, eller hur?

Oj nu värderar de hus i Umeå på tv, måste jag kolla!

Med otrivin komp i högsta hugg,

//M

The new me!

Här kommer bildbevis:

Dagen D...

Jahapp, idag är det dags för det stora klippet, får se om jag kommer hem med "det ser ut som du nyss klev ur sängen" frisyr...
Ute yr snön så man knappt vet om den kommer uppifrån eller om det bara är gammal som blåser omkring, inte ngt väder som gynnar affärerna direkt, nu när det äntligen ska dra igång, aja, vi får väl se om ärrade Umeåbor ändå vågar trotsa vädergudarna och bege sig till mammons tempel... :-)
Men det är mysigt med snö och i helgen ska det brännas ljus, tändas adventsstakar och drickas glögg, 1:a advent ska firas av och grabbarna får ta och fixa hem en gran att ställa på gården.

Näpp, dags att ta på sig snöskorna och dra björnpälsen över huvudet och se om jag hittar igen bilen...ehum..och vägen...

Ha en faboulus friday gott folk!

//M

You will not be the next Top model...

Igår var jag och två goda vänner ute på äventyr, ett lite fåfängt besök med make over och fotografering. Vi hade laddat upp med en flaska bubbel, lite snacks och några ombyten. Kul att känna sig som en modell för en dag, även om det här med posering inte är min starka sida. Här kommer foton...

 Efter fyra timmars egen tid med smink, hår och fotografering avslutade vi en mysig eftermiddag med middag på en Tapasrestaurang med vin på pump. Men det är bara att inse, Tyra Banks skulle nog fort rösta ut mig ur huset! 

//M

 

Nöjd, berusad och alldeles alldeles underbar..

Idag fredag, en jäkligt skön dag, man vaknar upp, ganska trött, men med ett nöjt leende på läpparna, det är fuckin fredag, kliver upp, duschar,, yada yada, ja ni vet alla de där rutinerna man gör varje morgon, frukost, klä på sig, köra ut ungen ur garaget och lämna bilen på dagis och hela det där köret man gör varje morgon.
Runt lunch börjar man känna den där känslan, leendet blir bredare och långsamt börjar man känna ledigheten krypa upp genom kroppen. Fredagar är ena riktigt sköna dagar, man kommer hem där på sena eftermiddagen, sambon har slutat ett par timmar tidigare och eftersom jag har en alldeles, alldeles underbar man i mitt liv som gillar att fixa och städa här hemma så kommer jag alltid hem till ett undanstädat hem där en tvårätters middag är förberedd och där jag för det mesta bara behöver tända lite ljus, hälla upp en martini och sätta mig och njuta efter jobbet.

 Och JA, jag vet att jag är förbannat bortskämd, men det gäller att välja rätt när det gäller. *flinar*

Dessutom har jag inte sen jag träffade mannen min, träffat eller sett någon som på något sätt kan mäta sig med min man, ja det är klart, jag har ett frikort på Martin Stenmark, men kom igen, när kommer det någonsin att hända?
Så...det är fredag, jag har världens bästa sambo, min fyraårige son håller på att kunna läsa och jag dricker Martini, livet är komplett, ja, alldeles, alldeles underbart.

Funderar på att klippa mig by the way, är så förbaskat sugen på förändring, och eftersom jag har en frisör som vägrar klippa "lagomfrisyrer" så får jag lixom välja, lång eller kort, finns ingen mellanmjölk om man säger så, mini eller tjockmjölk alltså.
Långt hår har jag haft länge nu, rakt, rockigt, lockigt, snelugg och kort lugg, så nu är det dags för förändring, har googlat runt lite och har hittat några inspirationsbilder.

Vilken gillar ni?

Den här ovan är cool tycker jag, tycker Elin i Idol har en riktigt snygg frisyr men riktigt så kort vågar jag nog inte köra på direkt. Hmm, har inte riktigt fått kläm på det här med att lägga till foton, blir alltid lite underligt när man ska skriva text sen. Nåväl, snart är det dags för lilla killen att krypa i säng, myser just nu i soffan med den andra mannen i mitt liv, tänk så lyckligt lottad jag är egentligen, jag är favoritbarnet i familjen (he, he måste bara reta upp lillebror lite) jag har en underbar liten familj (har ju tränat som faan på detta när jag var liten, det var dockhus, barbies som for på raggarsvängen och spelade klädpoker, ehum, lovar att berätta om detta i ett annat blogginlägg, jag var under påverkan av en äldre granne), jag bor i ett pastellgrönt hus på whisteria lane där alla hemmafruar dricker drinkar och skvallrar på sina lediga dagar. ;-) Och ikväll med god mat i magen, mina två favoritkillar i soffan och med lite vin i kroppen så är jag väldigt nöjd med tillvaron (fast det är jag alltid, ser ingen anledning att klaga, vem fan vinner på det egentligen, det är bara att bryta ihop och gå vidare anser jag) Vidrig, pretentiös människa tycker ni, ja kanske, men så är det. If you can´t deal with it, you have to live with it.

Nä hörrni, ni som fortfarande läser för att ni tror att det ska komma något vettigt ur detta inlägg, så kommer det inte att komma, nu ska jag skicka sonen i säng och överraska sambon med att ta disken medans han lägger lilla C.

Njut ikväll nu alla trevliga, härliga, underbara människor, the force is with you.

Med vin i kroppen, ett nöjt leende och en tro att alla är goda,

//M

Lite bus och en massa godis!

Igår hade vi planerat in ett besök på Busplaneten till Lilla C's stora förtjusning, ett paradis för små busiga barn med spring i benen.
Eftersom min arbetsplats befinner sig vägg i vägg brukar vi skojja om det på jobbet och säga att det syns vilka barn som ska dit och vilka som varit där.
De förstnämnda är som små ljus när mammorna vill prova ut vinteroveraller och nya kläder, mutade som dom är med ett busplanetenbesök om dom sköter sig på affären först.
Den andra kategorin är trötta, griniga, rödbrusiga och blodsockerfattiga och är inte de vi föredrar om jag säger så.

Sen finns det iofs även en tredje kategori, de som inte får gå dit alls men som gör en egen liten busplanet i butiken, löparbanor, karuseller och klätterbord, ja tänk vad jag kan hitta på inne på en butik när morsan skiter i mig en stund.
Jösses, många är de barn som jag spänt ögonen i och skrämt upp, vissa föräldrar kan komma fram och be mig vara "arga tanten" för att deras barn inte lyssnar, men hello!!! Kan inte barn uppträda på ett bra sätt när man är och handlar kanske det är något man måste ta tag i själv, alternativt, lämna ongen hemma, vi idkar inte dagisverksamhet i butik.

Annars hade jag och lilla C en myslördag igår, medans långa sambon begav sig iväg på hockey med lite därpåföljande adrenalinstinn killfest, så besökte vi lillIca som sonen säger och inhandlade godis inför kvällens filmvisning. Lilla C och jag är farliga när det gäller godis, det blir en stoooor påse när vi ska handla, och igår var inget undantag.
Sen blev det godis och "Draktränaren" tills Lilla C's ögon höll på att falla ihop, en supermysig kväll blev det.

Skönt är att go'ungen är en kvällstrött liten underbar kille vilket gör att efter ett par godnattvisor strax efter sju hade jag en skön kväll för mig själv, vilket är något jag uppskattar otroligt mycket. Jag har alls inget emot att min hockeytokige sambo har lördagsmatcher ibland, uppskattar att vara hockeyänka faktiskt. Så skönt att rå om sig själv ibland så ikväll blev det sallad med räkor och vitt vin till middag, en makeover med en lyckad operation "dölja ålderstecken" färgning samt en bättring av ögonbryn.

Varför blev jag ljus när jag inte passar att vara det? Visst är det underligt, ingen tror mig när jag säger att jag egentligen har cendréfärgat hår, och många har frågat vem som är föräldrar till vår lillkille som är blåögd och lintott. På centralen i stockholm blir jag tilltalad på Italienska och när vi semestrade på Santorini frågade en Amerikan om landsnumret hem av min sambo, ja det är inte många som gissar på Sverige som vårt hemland när vi är ute och reser direkt.

Hur var det man sa när man var liten?
 Kines, Japan, stackars lilla barn!

//M

Det är bara i Lilla huset på prärien man baddar pannan när man föder barn...

Sådärja, äntligen fredag och man får sjunka ner i soffan som en ostkrok med datorn på magen och ett glas rött på bordet framför sig. Vi har en kvällstrött son så efter sju så är det vuxentid för hela slanten, eller vuxentid...jag vet inte jag, även sambon börjar gnida sig i ögonen, misstänker att det bara blir jag, rötjutet och Jihde ikväll.
Fredagar är fantastiska dagar tycker jag, man jobbar och möter glada människor i butiken som har ledigheten inom räckhåll, det syns i blicken, det känns i luften och man ser det framförallt på systembolagspåsen.

Men nä nu, småkikar lite på postkodlotteriet samtidigt, å så säger en kvinna att det måste vara bästa dagen i sitt liv för att hon vinner en massa pengar och en volvo, vilket i sig inte är något att glädjas över, jag menar volvo?
 Nåväl, sen tillägger hon "och så dagen då jag födde min son förståss".

Och nä fy bövelen, inte faan ligger den dagen högst på listan över det underbaraste jag gjort direkt, den ligger inte ens med på listan, herre gud, vem faan kan tycka det egentligen?
Som ett jävla maraton var det, inget man drar upp som en av höjdpunkterna direkt, jag har ett spontant minne från det dygnet och det är när jag är som mest fokuserad, har som mest jävla ont och har samlat kraft för att orka och man samlar sig, ser en målbild och...långe sambon lägger en kall, blöt, äcklig, jälva trasa på pannan på mig, oj oj om jag hade nått honom då, jösses då hade jag nockat honom. Han har definitivt sett för mycket Lilla huset på prärien och Hem till gården, det är fan bara på film som man baddar pannan, jag älskar dig mannen men gör aldrig om det igen, mycket kan jag utstå,  men ge fan i mig när jag föder barn.

Men för att ingen ska börja förfäras och tro att jag fortfarande befinner mig i en förlossningspsykos så ska jag tillägga att min son är det bästa som någonsin har hänt mig, finns inget, absolut ingen som är mig mera kär och viktig, jag blir varm i hela kroppen bara jag tänker tanken.
Min kloka lilla mamma sa under min graviditet att: "Malin, du tror att du funnit den stora kärleken i din långa sambo, men det lilla fröet du har i magen, det är den absolut största kärleken, och ingen annan kommer någonsin att betyda lika mycket och vara dig lika kär, och det är så otroligt sant, jag säger det igen, jag älskar dig långa mannen men rantamor vet vad hon pratar om.

Jahapp, nu är det idol, ska fylla på glaset och sjunka ner lite extra bekvämt och lyssna lite, får se när sambon ger upp och kryper i säng, jag skulle gissa kvart i nio...
Ha en skön fredag alla...

Vid vinglaset...

//M

Träningsågren....

Märkligt ord det blev...men det är just det jag har.
 Hade kommit igång så bra med träningen här i början av hösten, såg ett visst darr på nålen när jag steg på vågen, men så började projektvågen. Ena dan i Luleå, andra på Arlanda och nästa i Gävle, och inte ett träningstillfälle i sikte.
 Vadå undrar ni, finns väl träningslokaler överallt och jomenvisstserru finns det sånna, men när man likt jag har träningslokalsfobi så blir det inte många besök på några okända träningslokaler inte.
Vet faktiskt inte vad denna fobi grundar sig i, gillar bara inte att bege mig till ställen där det befinner sig en massa människor som vet var dom ska gå, hur det fungerar och som dessutom har en jädra massa muskler på rätt ställen.
Så jag bränner kalorier till Nintendo Wee på övervåningen, jo ni läste rätt, ett förbaskat bra träningsredskap om man som jag inte har varit toppidrottsman direkt. Använde mig av den hela våren och tappade 7 kilo, ganska coolt måste jag säga, man kan köra joga övningar, styrketräna, workouta och den håller koll att man har balansen rätt och är sådär lagomt näsvis i sina frågor varför man har gått upp några hekton efter helgens vinglas så man irriterat kör ett extra boxningspass.
Men nu har jag totalt tappat motivationen, suck, inte ens Biggest looser som tidigare fick mig att köra stenhårt väcker nåt större träningsbegär för tillfället, är det okej att låta bli då? Om man inte alls har någon lust utan bara vill mysa med tända ljus och läsa inredningsblaskor, vad göra?

Så jädra trött också, kanske kommer motivationen tillbaka när livet lugnar ner sig igen, börjar snurra i vanlig takt igen.
Påminn mig förresten att tacka nej nästa gång jag får ett nytt spännande projekt som faller mig i famnen, man behöver inte hoppa på alla tåg, när ska jag lära mig det? :-)

November gjorde entré igår också, ingen storstilad superstjärne entré direkt utan stillsamt, med jämngrå tråkig mellanmjölksvardag, tillbakadragen en timma (faan det är därför jag är så trött), en lång startsträcka inför julens galna framfart.
För alla som jobbar inom handel vet vilken tid vi har framför oss, nu ska alla borden dukas och julklappsförslagen ska presenteras på varje visuell yta, och man får tycka vad man vill om den kommersiella julen men det är efterfrågan som driver utbudet.
En intensiv men väldigt rolig tid i butik är det i alla fall med alla människor, alla möten och det där förväntansfulla bruset som blandas med Bing Crosbys klassiker White Christmas. (vilket märkligt namn egentligen, Bing Crosby, har inte tänkt på att det faktiskt är Bing förrän jag fick det på pränt)

Nej, för att spä på min träningsågren lite extra har långa mannen kommit på att han ska börja träna, så nu drog han iväg för att pina kroppen med lite innebandy, jösses, hoppas han har insikt nog att förstå att kroppen inte är 25 längre även om sinnet är yngre än någonsin. Hmm...kanske ska leta fran tigerbalsam och lägga på huvudkudden i förebyggande. Det är väl kärlek det...?

Med ågren värkande i kroppen...

//M

Är glaset halvfullt eller halvtomt?

Ja det är en fråga i klass med Hamlets "To be or not to be",  och ikväll kommer den att vara extra påtaglig då jag har rustat för trerätters middag och lite party för mina underbara tjejer på jobbet.

Mesta maten är förberedd, champagnen är på kylning, japp det vankas findricka ikväll, vi har nämligen en hel del att fira och vad passar väl inte då än finaste ädlaste drycken att skåla i?

Blir nästan lite sentimental, ikväll känns som sista kvällen med gänget och från och med måndag stundar en ny era i Umeå.
En av de "mina" ska byta butik och själv få ett gäng tjejer att uppleva utmaningar, motgångar och många roliga, händelserika dagar med. Jag mister min högra hand, mitt bollplank och den som allra mest lyckas få mig att behålla båda fötterna på butiksgolvet, men jag vinner en underbar kollega och bollplanket blir ju kvar. :-)
För butikens skull hyser jag ingen oro, hela min grupp är otrolig var och en för sig och de står redo att ta över och fortsätta driva framåt, ibland undrar jag hur jag haft sådan tur? 

Men nu får jag sluta vara gråtmild, partymusiken har börjat strömma ur högtalarna, mina killar skottar snön från uppfarten och alla värmeljus står redo att tändas, ikväll blir en kväll i goda vänners lag och jag hoppas maten kommer att uppskattas och att vinet porlar i glasen.

Och ni som ska ut i Umeå ikväll, ni får se upp, för vi tänker ha förbaskat kul ikväll!!

Mitt glas kommer nog mest att vara halvtomt ikväll är jag rädd, för resten har jag redan druckit ur! ;-)

//M

Arlanda..a fantastic place to be..

..på en fredag eftermiddag...fullt med glada människor som av en eller annan anledning sitter på flygplatsen, de flesta på väg hem kan jag tänka mig, men många på väg för att hälsa på någon avlägsen vän.
Jag tillhör den första kategorin som ni säkert har räknat ut efter att ha läst mina tidigare inlägg, har två timmar att sitta av innan mitt flyg avgår, vilket är en fantastisk möjlighet att iakta alla de olika människor som passerar. Så jag har köpt mig ett glas kall chardonnay, plockat fram min lilla laptop och satt mig bekvämt tillrätta vid ett av O'Learys grönrutiga dukar för att blogga till sorlet av alla öldrickande människor.
Läste för någon dag sen Annelies blogg där hon fotat på en flygplats och genast fylldes jag av sköna minnen från alla resor jag och min Långa man har varit iväg på, och eftersom vi båda är lika barnsligt förtjusta i flygplatser så har en stor del av behållningen kommit av att resa reguljärt med mellanlandningar på olika flygplatser i världen.
Arlanda har efter en makeover ryckt upp sig avsevärt men står sig inte i konkurrensen ute i europa, i Amsterdam finns Bubblebar där en stor bakomupplyst vägg erbjuder champagne i alla de former. I Paris Charles de Gaulle var det ett virrvarr av rulltrappor uppåt och nedåt, och innan vi lyckades hitta nästa terminal för att komma vidare mot varmare breddgrader. Det var hissar, bussar och diverse ointresserade fransoser inblandade innan vi hittade rätt.
Franfurt bjuder på lååååååånga band som för en frammåt genom till synes oändliga korridorer,  Düsseldorf erbjuder en fantastisk nyrenoverad ljus flygplats där jag skulle kunna spendera timmar före avfärd. Köpenhamn uppvisar scandinavisk återhållsamhet och Oslo har en skön arkitektur av trä och rymd.
Jag älskar flygplatser som sagt var, skulle vilja se flygplatsen i shanghai som sägs vara en av de bästa, eller London, vi har så många platser vi inte varit på ännu, och bara drömmarna kan få mig att le, alla människorna, avslappnade backpackers blandat med stressade kostymer, barnfamiljer med trilskande barn och nyförälskade som ska åka och göra barn, alla med ett mål, att flyga.

Fantastiskt!!

Så hoppas att alla som är på väg någonstans idag får en utomordentligt trevlig resa, och hörrni, stanna upp, åk en stund i förväg, sätt er ner och njut av mångfalden.

Vid tangenterna och vinglaset,

//M

Mitt bloggande är som heinz ketchup..

Man skakar och skakar och plötsligt kommer halva flaskan.

Befinner mig fortfarande på samma trista hotellrum, ska prova en ny del av Testamentet idag, hmmm...har inte riktigt koll på kronologin i hela uppståndelsemomentet, ska se om jag kan få nån reda i det hela. ;-)

Ligger och surfar och slänger då och då ett öga på tv:n som visar ännu ett onödigt, intelligensbefriat avsnitt av Kungarna av Tylösand, jezzez vad är det som får unga människor att bli så mediakåta? Deras behov av 15 minutes of fame framkallar en sorts idioti som är tragisk att beskåda. Nog för att jag också hade en period när jag var ung och dum, men jag hade aldrig något behov av nationell förnedring, vari ligger tjusningen att framställas som blåsta, supande och allmänt oansvariga på bästa sändningstid?
Hur föddes detta behov? Och förstår dessa människor att de kommer att befinna sig i "jag är så desperat så jag gör allt för att synas i tv" facket för all framtid? Jag menar, säg Linda Rosing och vad tänker man då? Sex i tv, förstorade bröst och en obefintlig självkänsla. Och som hon kämpar för att komma ifrån den stämpeln än idag.

Och vilken signal sänder dessa skitprogram till alla tonåringar som kämpar med att hitta sin identitet? Ok, public service har inget ansvar för uppfostran av våra barn, men snälla, varför inte komma med någon programidé som inte visar upp killar med stora bröstmuskler och toppluva eller tjejer med blonda extensions och stora bröst som förespråkar Adam & Eva kliniken på fina gatan i Stockholm.

Nä tacka vet jag bullen, vilket fantastiskt program det var när man som finnig tonåring kämpade med stormiga hormoner som åkte bergochdalbana, som ömsom var störtkär i tuffa killen på skolan och ömsom hatade densamma.
Martin och Cissi stod där med sina tittarbrev, med sina filmer där "det inte var den som skrivit brevet som var med i filmen" pedagogik, där man kände igen sig och genast kände sig lite mindre som ett ufo och den enda i hela världen som var olyckligt förälskad.

Ähh...nu blev jag gnällkärring igen, var ju egentligen inte meningen men jag har en tendens att gå igång här i bloggen har jag märkt, folk kan ju tro att jag är bitter och avundsjuk, och det är kanske precis det jag är, vem vet? Det skulle nästan vara lite roligt om jag kunde få er att tro det, always expect the unexpected.

Avslutningsvis så finns det bara en dokusåpa jag skulle ansöka till och det är En annan del av Köping, där har de åtminstone lite verklighetsförankring och jag skulle smälta in förträffligt i mina diskussioner. :-)

Inte i Köping, men i en annan del...

//M

Hotelldöden...

Jahapp, då ligger man här igen då, på ett hotellrum någonstans i sverige. Och jag undrar, finns det nån slags standardbeskrivning över hur ett hotellrum får se ut?
Det finns en säng, mer eller mindre skön, regleras ofta av rumspriset är min erfarenhet. Obligatoriskt är också någon form av tv såklart, just i detta fallet en 14" tjocktv, tur rummet är litet så jag ser texten.

 En regel utan undantag är en gräsligt målad tavla med ett blommotiv eller eventuellt en abstakt målning av en stad, gärna i färgerna grön, gul och orange, alltså jag undrar bara VARFÖR? Varför inte några snygga svartvita fotografier?
 Till denna tavla har det matchats gardiner som hämtade från 90 talet, gärna i samma möster som överkastet dessutom.
Och i sängbordslådan..*drar ut den* jajemän, där ligger Nya testamentet, hur går resonemanget där egentligen? Mja få se, lite litteratur på rummet, hmm..något lättillgängligt som man hinner läsa ut över en kväll, ja jag har det! Bibeln!! Ok vi tar bara nya delen, hela kan ju verka ambitiöst..men hallå...? Telefonkatalogen hade varit mera underhållande, och hade jag nu varit så till den milda grad religiös att jag behöver läsa ur den varje natt så hade jag fanken tagit med mig min egen heliga skrift.
Fast jag kanske borde läsa lite vid närmare eftertanke, om inte annat så lär jag somna lite fortare.

 Väggarna är målade svagt ljusgula och det körsbärsfärgade skrivbordet harmonierar med en röd veckad lampskärm. Hur många har någonsin suttit vid det skrivbord som alltid finns i rummet? Mitt är för det mesta belamrat med smink, hårtork och handväska och andra prylar man har med sig, för det finns liksom ingen annan plats att lägga saker på om de inte ska hamna på golvet.

Just i det här rummet drar det som faan från fönstret också(hmm vilken gnällkärring jag blev), måste ta och möblera om lite innan jag ska krypa i säng, annars har jag nog rinnsnuva imorgon. *flyttar säng* Sådärja, blev lite bättre tror jag. Tro om det finns någon filt?

Har ni bott på First G i Göteborg vid centralstationen? Gör det, begreppet hotell får en helt annan innebörd, rummen är inredda i modern, skön, harmonisk stil, ljuset är dimrat, gardinerna är tunga, svepande och enfärgat sobra, det erbjuds läsning i form av ett urval magasin som passar de flesta intressen. En välfylld minibar och en korg med godsaker ifall andan faller på, helt ljudisolerade rum skapar en känsla av att befinna sig i ett vakum trots att tågen dundrar in bara en våning ner. För att inte tala om deras fantastiska lunchbuffé. Njutning, rekommenderas för en weekend.

Kom snabbt tillbaka till min verklighet igen och jag ska ta och se om jag hittar något spännande kapitel i Nya Testamentet, skulle allt vilja veta lite om den där jungfrufödseln, jag menar, hur lättlurad var folk egentligen?

Kom ihåg att överallt i sverige finns det människor som just nu kikar på en fantasilös målning av en blomma..

//M

Pitkä tyttö...

Torsdagkväll, och jag befinner mig på hemmaplan, hmm...det var inte igår, den senaste veckan har jag hunnit med Finland, Luleå, Skellefteå och nu Umeå igen, nästa veckan bär det av till Gävle. Jädrar i min låda så berest jag blir, men det förklarar ochså varför bloggen lämnats så orörd den senaste tiden.

Men nästa vecka får nog lilldatorn hänga med, blir alldeles för ensamt på hotellet annars, och då ska nog bloggen gå varm.

Så har då vintern slagit till, lika oväntat som vanligt, befann mig som sagt i skellefeå imorse och det var inte med glädje jag stack ut näsan mellan gardinerna på hotellrummet och såg snöglopp flyga förbi fönstret horisontalt. Fy hundan för skitväder, hade en gång en lärare som framhöll att det inte fanns några dåliga väder, bara dåliga kläder, han var ingen favorit kan jag erkänna.
Nä jag är ingen utemänska, inte när termometern visar en massa minus och det kommer någon sorts nederbörd från himlen, då vill jag tända ljus och dricka ett glas vin.

Det är nog precis vad jag ska göra i helgen, bara sitta på röven, njuta och dricka vin. Kanske drista mig till att bläddra i ett lyxigt blankt inredningsmagasin, drömma om mitt lyxiga, nya badrum med golvvärme och vägghängd toa som jag kommer att få någon gång, eller den där onödigt dyra designlampan jag skulle vilja köpa men som förnuftet aldrig kommer att tillåta. Hur i hela friden kan en lampjävel kosta över 4000 kronor, alltså jag snackar en golvlampa, en sån läslampa. Det är faan absurt, fast snygg är den, och jag vet exakt var jag skulle ställa den. suck...trånar lite faktiskt...

Till Finland har jag också hunnit denna veckan, Lilla C och jag drog ut på äventyr och flög över kvarken till mina släktingars hemland, och nej, jag är inte släkt med mumin. Vi besökte min farmor och farfar i Jeppis, och min lilla stora kille uppförde sig exemplariskt, charmade in sig och verkade förstå exakt hur man ska uppföra sig när man åker och besöker "gamla fammo Doris".

Sen styrde vi kosan mot Krombi där min lilla mommo Sally bor och där passade vi på att besöka min moffas grav. Lilla C hängde naturligtvis med och jag förklarade att min moffa hade en fin sten med sitt namn på men att han egentligen fanns i himlen. Men vad ska man då till gravgården att göra frågade lilla C. Hmm...klurade lite och svarade att man åker dit för att prata lite med sin moffa och tända ett ljus. Vet ni vad älsklingen gör? Jo med näsan mot gravstenen står han och berättar om vad han fått äta hos gamla mommo sally, att han eldat i spisen och lite annat. När vi sen ska gå så vänder han sig om mot graven och säger; - Och jag älskar dig. Är inte barn underbara?
Känns så roligt att han hinner träffa dem och få lite egna minnen av dem.

Jag hann bara träffa min gamla fammo när jag var liten, hon pratade bara finska vilket jag inte förstår alls, så när vi var där fick vi alltid en liten peng och så sa hon; - Pitkä tyttö, vilket jag trodde betydde söt flicka, har i vuxen ålder förstått att det betyder lång flicka, SUCK. Jag var faan inte ens söt alltså.. aja, jag blev ju en väldigt väldigt smart brud i alla fall.... hehe...

Nej ska man orka med lite fredagsmys imorgon så vill det sig att man kommer i säng nu. Så sov gott where ever you are!

Kan man ha en oäkta man?

Eller heter det falsk? Ja alltså när man inte är gift? Jag menar det heter ju äkta man, eller äkta hälft, men om man inte är gift då? Är man falsk då?
Leva i synd är helt ok, men att vara falsk låter inte kul.

Idag blåser det stormvindar här hemma och hösten gör verkligen sitt bästa för att inta position, borta är den härligt klara luften och de vackra färgerna, kvar blir bara virvlande bruna löv och en fuktig kyla som kryper innanför skinnjackan.
Det är fortfarande för varmt för vinterjackan, men på morgonen är det kallt och rått, precis som om vädergudarna har svårt att bestämma sig.

Annars älskar jag hösten, allt blir bättre då, ja förutom att det blir för kallt för att sitta ute på altanen och dricka vin i solen förståss. Men å andra sidan börjar ju Irish Coffe i en varm halsduk på altanen verka alltmer lockande.
Grillen har fått inta en mera undanskymd plats i garaget, det vita vinet smakar helt plötsligt väldigt surt, FM mattsson vinet (som min far säger) är inte alls lika läskande, men å andra sidan sjunker jag gärna ner i soffan under en mysig filt och drömmer mig bort i blanka inredningsmagasin.
Stearinljusen speglar sig fantastiskt fint i en djupröd amarone och snart får jag plocka fram min Design house ljusstake som jag med en tår i ögat plockade undan när vårsolen började visa sina spröda strålar genom mina vårdammiga fönster.

Men frågan var alltså egentligen, kan man ha en oäkta man? Tja vad är alternativet? Att jag inte hade någon alls, och det är nog det enda jag inte kan se nån tjusning i överhuvudtaget, så vi fortsätter nog bara att leva i synd, hmm...synd är att inte se vad dagen har att erbjuda, utan att bara längta till nästa.

Lev i synd mina vänner, men var aldrig falsk!

Söndag, sköna söndag...

Det bästa med höstens intåg är att det känns som om söndagarna blir mera mys än jobbetonade, trädgården behöver just ingen omvårdnad längre och man behöver inte känna att man "måste" vara ute bara för att solen skiner.
Den här helgen har verkligen gått i mysets tecken. Igår åkte vi ut till Lilla c´s farmor och farfar för en härlig dag på havet där vi lade nät och picnicade på en hälla ute i skärgården, solen visade sig precis när vi gick iland för att duka upp kycklinglår, baguetter och vin, fantastiskt härligt.
Sju sikar lyckades vi lura i nätet och det var tur att det inte blev fler för varken svärfar eller min sambo var särskilt intresserade av att rensa.
Väl tillbaka på land så fixade vi brasa och satt och njöt av utsikten ut över havet, det enda som faktiskt saknades var en varm och god irish coffie, vet inte varför jag inte föreslog en sån?

Kvällen avslutades med en underbart god älgstek toppat med en "tjock" amarone, och efter all härlig havsluft och god mat passade jag på att somna i soffan vid 21:00, nöjd som en baby efter en  vällingflaska.

Idag har vi bara softat hela förmiddagen och på eftermiddagen ska jag och Lilla C dra iväg på bio medans pappan förlustar sig med lite hockey, han är alltid så nöjd nu för tiden när han  kommer hem, att hamna i en lägre division har sina fördelar tydligen.

Har dessutom bokat flygresa till Finland nu, så på lördag morgon åker jag och sonen på en liten minitripp till muminlandet för att hälsa på tjocka släkten, känns mysigt att åka iväg, bara han och jag, och jag vet att mina mor och farföräldrar kommer att uppskatta besöket otroligt mycket. Att dessutom ge Lilla C lite minnen från mina föräldrars föräldrar känns viktigt på något sätt, man har rätt att få känna sina rötter även om de bor långt borta.
JA eller långt och långt, flygresan tar typ 35 minuter, men den är att föredra då båten över är som en container och tar 4 timmar.
Försök roa en fyraåring under en sån resa med endast ett långtradarchaffishak till cafeteria och en handfull vilstolar att tillgå, nä då flyger jag hellre i 35 minuter. :-) Blir ett riktigt äventyr det i förhållande till alternativet!

Ha en trevlig söndag alla, lämna gärna en kommentar ni som läser, jag blir så nyfiken på vilka ni är.

Det är mycket nu...

Jag är inte bara mamma jag är tandläkare också....

Näe inte riktigt, men just nu försöker jag uppfylla många titlar, livet är lite som en ketchupflaska, emellanåt lever man i en normal vardag där allt flyter på i behaglig stilla mak, för att helt plötsligt svämma över i uppgifter där en välplanerad kalender är enda räddningen.
Men varför söker jag hela tiden mera uppdrag, mera uppgifter att genomföra?

I mitt liv finns bara en förklaring; utveckling.
Jag är en person som inte bara kan sitta nöjd, jag måste sträva framåt, annars blir livet för bekvämt. Stimulansen i att hela tiden utmana sig själv, utsätta sig för sina rädslor, det man inte egentligen tror sig klara av, välbefinnandet i att klara av omöjliga uppdrag, adrenalinet när en hämmande rädsla har övervunnits, den känslan är så mycket värd att det driver mig framåt i livet.

Jag har funderat mycket på vad som påverkar mig i det liv jag väljer att leva.
Jag anser att det är viktigt att jag tar ansvar för mina beslut, jag tror på orsak och verkan, det är viktigt att förstå vad ens handlingar kommer att reslutera i.
Jag vill kunna stå för mina åsikter och jag tycker det är viktigt att man tar ställning, att bara sitta tyst ger medtycke till den som vågar uttrycka sin åsikt, även om jag misstycker.

Oj så pretantiöst detta kan verka, men det är bara så att huvudet är fullt ikväll, genom denna monolog  känner jag att jag ändå är på rätt kurs, det är så här mitt liv måste få se ut emellanåt, för att sen få glida in i skön mellanmjölkstempo igen för en tid.

//M

Föräldrar...

Hittade ett citat som stämmer så väl in på mina föräldrar,

"De lyckligaste människorna har inte det bästa av allt, men de gör det bästa av det de har".

Ni är fantastiska!

Det var längesen jag...

...bloggade nu ser jag, veckan har varit ganska intensiv på jobbet och det smittar av sig när man kommer hem på kvällen, det är äta, eventuellt träna och sen i säng känns det som.

Nåväl, helgen har gått i vuxentidens tecken, ett välbehövligt avbrott för oss föräldrar där vi hinner stanna av och umgås och prata om annat än hämtningar och lämningar och huruvida galonkläderna finns på daigs eller hemma, tack rantamor och far för att ni vill ha vårt charmtroll, inte bara när ni vill utan när vi behöver det.

I fredags gick jag och långe sambon ut på restaurang, något vi ofta unnade oss innan lilla C´s tid men som av någon anledning inte har blivit av på senare år. Det blev Tapas Bar & Deli som blev utflyktsmålet, enda restaurangen i stan med vinotek vilket jag tycker är en underbar uppfinning, bara att stoppa in kortet och trycka på knappen.

På lördagen stundade så den stora cykelfesten, vi har tidigare år varit anmälda men fått boka av i sista sekund pga sjukdom så vi var väldigt förväntansfulla igår. Själv hade vi varmrätten och bjöd på en Renskavstoast med knaperstekt bacon, smörstekta borgakantareller toppat med färska lingon, serverat med en mangoldsallad och en chevréostkräm med valnötter. Alla tömde sina tallrikar så betyget blev nog MVG tror jag, och till det bjöd vi på en god italienare.

Idén att äta middag hos människor man inte känner, eller åtminstone inte vanligtvis brukar umgås med är riktigt bra tycker jag, en möjlighet att lära känna människor man inte skulle ha träffat annars.
Vi åt förrätten hos ett par som precis likt oss har flyttat in senare i området och som dessutom hade en liten kille i lilla C's ålder, fantastiskt trevliga och vilket fint hem de hade, jag knyckte genast en massa inspiration och måste nu söka reda på en umekonstnär som hade gjort en riktigt läcker tavla som jag också vill ha.

Avslutade med efterrätt och vidare information om var vi skulle fortsätta våra festligheter hos ett annat trevlig par som bjöd på en himelskt god efterrätt.
Eftersom alla värdpar vill göra sin del av middagen så bra som möjligt så bjuds det på både drinkar och vin till maten så cykelfärden till festdestinationen hade kunnat vara en propagandafilm av Vägverket för att få folk att använda cykelhjälm, men vi kom fram utan några större blesyrer och festen avslutades väl någongång efter två vill jag minnas. Detta kommer vi nog att anmäla oss till igen nästa år.

Men idag är det söndag och helgen går mot sitt slut, saknar lilla C, så bara lagen

 tillåter oss så ska vi snart åka ut till kära Rantaföräldrarna och äta middag och hämta hem den där lilla som gör livet så otroligt mycket rikare, när man varit ensam såhär en helg så undrar man vad man gjorde innan Lilla C föddes?

Trevlig söndag på er!

Du är min man...

..sjunger Helene Sjöholm och precis så tänkte jag börja detta blogginlägg genom att ge min sambo en kärleksförklaring, du är ta mej tusan den bästa som finns!!
Bara sådär, vad har han nu gjort kanske ni tänker, och säkert även han, men jag kom bara på att det var så längesen jag sa det bara.
Du är världens bästa pappa, du kompletterar mig, du håller kylen uppdaterad och hemmet dammfritt och jag har det förbannat bra ihop med dig helt enkelt, dessutom älskar jag dig. (kanske man egentligen skulle skriva det först? Hi hi, nu kommer han nog att bli generad)

Sådärja, nu har jag klarat av det! Gick ju bra! :-)

Annars är det måndag och ny vecka, kalendern är fulltecknad och visar att det bär av till Lycksele imorgon, en massa besök på jobbet på ons, möte på torsdag, BVC med 4-års kontroll på fredag för att avsluta med en trevlig cykelfest på lördagen i grannskapet.

Nu är det dags att fixa middag för annars får jag nog en son med BSF (blodsockerfall) och det vill jag absolut inte, han förvandlas då till en urvriden trasa som man får peta i mat tills han orkar sätta sig vid matbordet och äta för egen maskin.

Over and out!

Sköna söndag..

Har fortsatt att rensa på mitt minneskort från sommaren, jag har en ful ovana att spara foton på minneskortet och sen glömma vad jag har fotat, i början av sommaren åkte vi till Mallorca för att fira svärmors jämna födelsedag, det blev en riktigt mysig semester där jag faktiskt fick ändra uppfattning om all inclusive, vi hittade ett riktigt bra och fint hotell på nätet med just all inclusive och alla mina fördomar fick sig en rejäl törn.

All inclusive är inte "my cup of tea" direkt, maten brukar vara näst intill oätlig, restaurangerna överbelamrade och decibelnivån brukar vara farligt nära tinitusnivå. Sängarna runt poolen brukar vara belamrade med handdukar från tidig morgon och kvällsunderhållningen ett stort sömnpiller.

Men det hotell vi bokade var nyrenoverat samma vår, restaurangerna var välorganiserade med fantastisk salladsbuffé, kött och fisk som stektes på plats och vinet på pump var helt ok. Stora poolområden med små avskilda vikar där man kunde få lite avskildhet. Rummen var stora och terassen hade en stor säng med sänghimmel, fantastisk att spendera sin siesta på. Nästa resa ska gå till en vit strand med turkost varmt vatten, vi får se när den blir av! Till dess så får vi njuta av fotografierna från i sommar

Pyssellördag...

Så har min långa man åkt iväg på hockey, vet ju att han har längtat länge efter lite istid, den bästa tiden på året för honom gissar jag.

Själv är jag hemma med lilla C och har haft en pyssellördag med allsköns göromål.

 Upptäckte under veckan när jag sneglade ner i häcken att det inte längre var jord som omgav mina buskar, nä gräs och allsköns annan grönska har i tysthet tagit över och frodades gott, herre gud ser ut som om jag inte alls varit där på hela sommaren, men nu är nödläget upphävt och nu syns den bruna myllan igen och mina häckplantor ser glada och nöjda ut.

Har överfört lite sommarbilder till lilldatorn men jag saknar fotoshop, måste fixa det, har det bara på stordatorn.

Sköna varma soliga dagar hade vi i somras iaf och Lilla C och långa pappan spelade många fotbollsmatcher i trädgården.

En härlig tältsväng ut i Obbola skärgård tillsammans med våra goda vänner Jocke, Karin och barnen hann vi också med, en härlig varm kväll med brasa, god mat och några glas vin.

 

Mysiga stunder att minnas när vinden viner och det är kallt ute, nu ska jag ta på mig min Reebok Easytones och ta en promenad med Lilla C för att inhandla lite lördagsgodis. Vi är farliga tillsammans jag och Lilla C, blir alltid så stora påsar!! Men va gör det om hundra år?!

Trevlig myslördag på er!

Hemma i vardagen igen..

Så har halva veckan redan gått och jag har drabbats av akut idetorka på bloggen, sitter med en tom sida och stirrar, jag som brukar ha så mycket åsikter som jag behöver lufta.
Möjligen kommer denna oinspiration av att jag samtidigt hör med ett halvt öra på fyrans valdebatt, ni får tycka vad ni vill, men Mona Sahlin låter förbenat dryg och tråkig, ingen inspration där inte, herre gud har dom inte en massa folk som coachar dem?
Har du bestämt dig? Det har jag, för första gången så vet jag faktiskt vad jag ska rösta.

Aja nog om politik...

Så var vi där igen, tomt i huvudet... kanske läsa en bok istället. På återseende...

Ordningen återställd...

Lilla familjen är hemma och alla är nytvättade och luktar gott, tänk vad en dusch kan kännas underbar, underskattad i vardagen.

Nåväl efter fyra timmars bilfärd i ihållande regn har vi kommit hem till vår trygga borg, nöjda efter en underbar resa där vi verkligen har laddat upp våra magasin med borgafjällsmedicin att använda när vardagens stressiga klor griper tag.

Under dessa dagar har vi varvat fiske med svampplockning och det har inte varit någon lek kan jag lova, Korpån var en nitlott denna gång, ett hugg i Avan var dock lovande men något mer besök där hann jag inte med tyvärr.

Efter en kajksväng på Borgasjön med min M så fick jag äntligen känna på en liten pulshöjare när en ilsken öring retat upp sig på mitt långedrag och högg så det tjöt i slirbromsen, skönt ljud och skön känsla när öringen var bärgad i trygghet på båtbotten.

Efter ett tag ville inte Borgasjön spela med på våra noter längre och det blåste upp allt större vågor vilket gjorde det både svårfiskat och svårkajkat. Men vad gör väl det om hundra år som Lilla C's moffa skulle sagt, för vi hade ju fixat supergoda mackor som skulle grillas. Och är det något som är mera mysigt än en lägereld, tillsammans med kärleken och varma mackor?

Men vad gör min M?

Aha... tänkte väl det, ska man elda så krävs ved...

Det som annars får pulsen att gå igång på både sambon och mig är kantarellerna, vi blir som rubbade Runar båda två när vi kommer ut i svampskogen.

Tyvärr så bjöd inte borgafjälls skogar på några stora skatter detta år, men vi har med oss både gula och trattisar hem att stoppa i frysen.

Så summerat har denna helg bjudit på lite fisk, en del kantareller, en stor dos härlig fjällluft och ganska mycket vin, ja för det har mina föräldrar lärt mig, ska man rensa svamp så måste man dricka vin!

Trevlig kväll önskar Rubbade Runa!