måndag 10 januari 2011

Lilla C rymmer hemifrån....

4 års trotsen...idag visade den sig...*skratt* I den mån vår lilla dununge visar den, på richterskalan skulle det nog inte ens nå upp över ett.

Idag skulle jag få ongen i säng i vanlig ordning och som alltid började jag förvarna en liten stund innan.
- Ska bara se en bokstav till (Lilla C ser fem Myror...fantastiskt barnprogram btw) svarar han varvid jag tycker att, okej en till och sen blir det pyjamas på.
Så passerar Bokstaven S som i sova och jag stänger av Tv.n varvid lilla C blir riktigt sur och kurar ihop sig i soffan, tålmodiga morsan tröttnar på det pedagogiska "vänta in" sättet och bär den tjurande sötnosen till toaletten för de vanliga kvällsbestyren, varvid han svarar med en spark på smalbenet. Okej tänker så morsan och frågar lite strävt vad det var nödvändigt för, varvid lille skutt börjar gråta så tårarna sprutar.
-Jag ska rymma hemifrån, snyftar han, och ALDRIG komma hem mera.
- Okej säger morsan, var tänker du bo då?
- Jag ska bo här ute, svarar han. Intressant tänker morsan.
- Men fryser du inte då?
- Jag bygger ju en igloo att bo i, replikerar den underbart snabbtänkte sötnosen.
- Aha, men vad ska du äta då?
- Men, jag tar ju med mig micron och korv, säger han med självklarhet. (nu har morsan svårt att hålla sig för skratt)
- Men hur ska du göra till sommaren när igloon smälter då? blir min nästa fråga, för nu är jag väldigt nyfiken.
- Då flyttar jag in i garaget ju, varvid han slår armarna om mig och ger mig en blöt puss.
-Men jag älskar ju dig mamma och kommer aldrig att flytta, avslutar han vår konversation med och sen var det bara att stoppa ongen i säng.

Pust, morsan avstyrde rymningen på ett smidigt sätt...

//M

3 kommentarer:

Annelie sa...

Det var då för väl!

Rantamor sa...

Ja du vet lilla mamma att det finns stunder man vill rymma hemifrån...hela livet faktiskt.
Men av någon anledning är den stora tryggheten allra bäst ändå
LillaC`s mommo vill också rymma ibland...men jag kommer alltid hem igen. Snällare och gladare....faktiskt.

*skratt* han är för söt.
Kram.

Elin N sa...

haha men sötunge! mm dom kan.men ni är nog grymt skonade från 4 årstrotsen, här är det liv varje dag.. pust.. men men man vet att man lever i allafall haha. kram