En nakenbastande sjuttiotalsmatrialist....

Mmm...inget nytt på fronten att sätta på print...eller egentligen har jag väl haft för fullt upp för att orka hitta inspirationen att skriva...i kombination med att den häringa glamourmorsan inte blivit tillräckligt uppretad för att ha något att skriva om.

För det är ju då det blir som bäst...lätt uppretad med två glas vin i kroppen...då skapas magi på bloggen!
Alternativet är en lika vinfull donna med lätt sentimentalitet i sinnet, då kan det komma ett å annat barndomsminne som legat latent och gnagt... jag har ju haft en underbart, sjuttitalistisk uppväxt där hela familjen bastade...håll i er....nakna tillsammans....det skulle ju få vilken socialtant som helst att gå i spinn i dagens alltmer mentalt sjuka värld.

Se bara hur det gick för den stackars familjen i hmmm var det Sandviken...familjemys i sängen på lördagarna är tydligen straffbart, yppa inte detta ens för din svägerska eller syster...då kanske du blir anmäld till sociala...ja för det är ju sjukt onormalt att vilja mysa ihop med sina barn.
Och att sen  be familjen om ursäkt är omöjligt, då skulle man ju erkänna att man agerat felaktigt...*skakar på huvudet* tragiskt...det VAR JU FÖR FAN DET NI GJORDE!!!!

Ursäkta...hade inte alls tänkt skriva om detta....

Vet inte riktigt hur jag ska byta ämne efter detta.... Vi har iaf fixat lite julmys idag, min lilla onge har tjatat om detta sen mitten av november och var så förväntansfull idag när vi började plocka....leta efter alla julprylar som vi på ett väldigt kategoriskt sätt plockade undan  i fjol...nä jag får lätt hybris och panik ungefär en dag efter nyår...då ska varenda spillra av julen ut, då vill jag inte se en julkula....eller ens en enda röd pinal  i mitt hem...



 Foto: Rantamor

 Min lycka är varje år lika total när jag får plocka fram min snuskigt dyra (för att vara en ljusstake, men som jag köpte med ruskigt bra rabatt) och underbart vackra Design House Sthlm ljusstake ur sin fina original kartong....
likaså svallar mina känslor för min röda stringliknande skål från IKEA....nä jag har ingen behov av fina saker... och nä jag skulle kunna leva ett helt år utan att shoppa....NOT...jag är ledsen att jag är en patetisk men välmående matrialist som av någon anledning finner lycka i att äga saker som för mig har ett stort värde....inte pengamässigt...utan bara för att de i mitt öga är designmässigt fulländande...
Så det är nog en av mina laster får jag erkänna...och jag kan tråna länge efter en detalj till hemmet...och under tiden får det vara tomt på den plats där objektet för min åtrå ska stå...och sen njuter jag varje gång jag betraktar den....

Nä nu ska den här ännu pin nyktra matrialisten värma lite glögg och mysa in första advent med mina älskade föräldrar och min egen lilla fina familj....

Trevlig första advent på er...<3

//M

Ny frisyr...

 
Vad tycker ni?

Varning på stan, här kommer hon som ska hålla igång hela dan...

Känns lite märkligt idag, det är torsdag, lillongen är på dagis, långe mannen där han hör hemma om dagarna och själv softar jag på här hemma iställer för att som vanligt på en torsdag vara i full färd att styra upp dagen på jobbet.
Och jag är inte sjuk, inte ens inbillningssjuk, näe idag  ska det nätverkas och föreläsas under dagen för att sen slå klackarna i taket och imundiga fantastisk mat senare under kvällen.

Umeågalan 2011 är dagens arrangemang, med föreläsningar av maktkvinnor och män under dagen, då jag hoppas på att fyllas av inspiration och energi av entreprenörer och starka drivkrafter. Sen är det bara att hoppa i galastassen och sticka ner till stan för lite fix av frisyr och mingel innan Akt två med mat, prisutdelningar och underhållning brakar igång. Hoppas jag kan föra mig som man bör i dessa sammanhang!

Det är dresscode på denna tillställning och jag har satsat på en ganska enkel svart klänning, svarta strumpbyxor och kickat till det med ett par coola skor och en passande clutch. Vad tycker ni?

Inte så bra foto, jag vet, tog det med mobilen igår.

Funderar på att ta med mig kamera ikväll så vi får se om jag uppdaterar med lite foton på det vackra folket lite senare. Mobilen följer med så ni med facebook kanske får ngn smaskig uppdatering! ;-)

Det bjuds på fördrink och 4-rätters middag med väl valda viner till alla rätterna, dessutom hinner vi med ett förmingel med snittar och bubbel på ett av hotellen här i stan, så min ambition att jobba imorgon har ifrågasatts starkt av mina kollegor, och ibland tvivlar jag själv på min ambition att på ett belevat sätt börja dricka varannan vatten där runt 23.00.

Aja jag har i alla fall privatchaufför imorgon bitti, så det är bara att bita ihop. Eller som min lillebror säger; "Är man kung i baren, får man vara kung på dagen (efter)"


Vi hörs!

//M

Som en skrynklig ballong med pyspunka...



Kommer inte ihåg var jag hittade denna bild, annars
hade jag lagt en källhänvisning.

 Har ni tänkt på livets mening nån gång? Varför vi existerar? Varför föds vi och va fan gör vi av vår chans i livet? Jag lägger lite och ingen tid på dessa frågor, man lever, planerar framåt, löser nuet, lagar mat och sitter på toa med jämna mellanrum.
Men ibland, som just nu...när jag klarat av dagens "måstesysslor" och placerat arslet i favoritfåtöljen med min dator, en latte och Anna Ternheim i högtalarna...så kom just dessa frågor upp i huvudet på mig. Och jag inser att jag nog inte kommer att lösa detta livs mysterium idag heller.

Annars känner jag mig allmänt underlig idag, stundom en irriterande rastlöshet varvat med ilsken frustration, och just den känslostämningen var bra tändvätska vid det välbehövliga storstädet idag, rev av toaletten och badrummet i ilsken frenesi, och fortsatte av bara farten i tvättstugan. Och nu sitter jag här i fåtöljen som en slak skrynklig ballong med pyspunka....och funderar på livets mening...hmf...jösses...får nog ta mig ett glas vin tror jag...att fundera över existensiella frågor har aldrig legat för mig... försvårar bara tillvaron lite extra...

Lilla C har en kompis på besök idag och det leks både högt och lågt, och än en gång sänder jag tacksamma tankar till alla dagisfröknar och pedagoger, som orkar höra detta stoj hela dagarna, kanske har de ett inbyggt filter där alla ljud över ett visst decibel selekteras bort. Men det är två riktigt goa kompisar som huserar inne på lillongens rum och jag är glad och tacksam över just det. Det värmer en mammas hjärta och jag skäms en aning för mitt korta tålamod...

En låg blogg från en trött småbarnsmorsa blev det idag...

//M