Kamikazepilot och vållande till annans död...

Hellajaure så schleten jag börjar känna mig nu, kroppen har nog precis börjat inse att det här med att stiga upp halv sex inte bara var en tillfällighet.
Att dessutom köra sexdagars vecka efter fyra veckors dekadent leverne i en solstol med droppslangen kopplat till en vinbox är väl inte det mest intelligenta beslut jag tagit i mitt liv...
Att mitt arbete för det mesta liknar ett Moment 22 gör ju inte saken bättre heller, helt otroligt vilken tur jag har mina tjejer som ger 120 % varenda dag! Mer flexibla, effektiva, noggranna och ansvarsfyllda tjejer får man leta efter...

Igelkotten som vi höll på att mata ihjäl med grädde har i alla fall överlevt, han slickade i sig en hel tallrik grädde och när vi dessutom var dumma nog att lägga ut det på Facebook fick jag mig en rejäl utskällning om att vi säkerligen haft ihjäl den stackarn...nåväl den kommer fortfarande på besök i vår trädgård så nu kan vi alla andas ut...krissitutationen är över...

Så till er som tänker ge mig en upprörd kommentar ang fotot, ja, det är grädde, ja jag vet by now att igelkottar är laktosintoleranta och ja den har överlevt. End of story! Kul var det iaf för lilla C att få uppleva en igelkott, händer inte alltför ofta.

Nä nu gick hjärnan in i någon sorts självbevarande koma, försöker komma på vad jag egentligen hade tänkt skriva om men kommer inte på något alls...

Kopplar på autopiloten....

//M