Bloggtorkan är total och har så varit större delen av 2013...vad hände egentligen...ja säg det...jag vet inte ens själv.
Skulle kunna ljuga och säga att jag numera är så grymt bizzy med en hemlig karriär...men så är det nog inte...har inte heller skaffat mig en massa nya fancy intressen som upptar min tid...även om jag gärna skulle vilja säga att jag har upptagit mitt gamla hästintresse och tar ridlektioner var och varannan dag och upptäckt att jag egentligen är ett underbarn vad gäller ridning...
Men nej...jag har bara slutat skriva...om det nu är någon som ens har märkt det...kanske inbillar mig att någon mer än mina fina familjemedlemmar läst om mina funderingar och göranden hittills.
Nå nog ältat om detta intet...jag har inte skrivit...punkt slut...nu skriver jag...har vi tur håller lusten i sig...eller inte...
Vad händer då...?
Jo vi har länge tänkt byta ut vår uselt sugande spisfläkt...är väl ingen big deal tänkte vi....men jo...ganska många "bigga" dealar blev det. Att få ner eländet var nog det som gick bäst...men efter det sket det sig...uttaget för elen visade sig sitta precis där den nya fläkten skulle sitta...kaklet skulle man kunna använda i kassaskåp...i princip omöjligt att ta sig igenom med borr....och när vi slutligen skulle skruva dit beslaget som i långe mannens tycke är ALLDELES för klent så visar det sig att kaklet nätt och jämt sitter fast i väggen.....och där dog ivern och lågan....och där tog vårt kunnande slut....hur faan går man vidare med detta??? När man som vi inte har nåt förstånd....Suck...jag kan bli så förbannat frustrerad över att jag inte kan lösa sånna här saker...av ren okunskap...hatar när jag inte klarar av det jag drar igång....
Men det är då man får bryta ihop...krypa till korset och ringa en vän...en vän som vet vad han talar om...vet ni hur det låter när man pratar med en som vet vad han pratar om?
Jo så här; - ja men det är bara att skrapa bort fogen och sen är det bara att göra si och sen är det bara att göra så...yada yada...och redan där har jag tappat honom....förtvivlat försöker jag få stopp på instruktionerna för att förklara att vi behöver honom in persona....desperat...för annars är nog risken att vi får laga mat i ugnen ever after...osfritt...
Så idag kom denna händige man hit och förklarade att detta var enkelt att lösa och att han skulle fixa det åt oss....TACK!! Och efter att jag försökt använda alla superlativ jag kan för att förklara hur tacksamma vi är över detta samtidigt som jag svär över mitt eget tillkortakommande så säger han är jäkligt sann sak;
- Ni är ju så jäkla bra på andra saker, det är väl tur att det finns saker ni inte klarar så att någon annan kan få glänsa.
Och han har ju så himla rätt, hur skulle det se ut om alla klarade allt, då är det många som skulle bli utan jobb, och de andra skulle inte hinna gå till sina jobb för att de hade så mycket de skulle hinna pyssla med hemma på egen hand.
Så här såg det iaf innan vi påbörjade det omöjliga uppdraget...
Efterbild kommer så fort fläkteländet kommer upp...och sitter kvar...
Långe mannen drog till Stockholm i helgen också...perfekt tajmat med årets första snöstorm...skitkul är det att skotta....verkligen...jätte jätte roligt...blir extrapeppad av mannens hejarop om att jag minsann får både muskler och motion...det skiter jag i...det är bara så förbannat tråååkigt....jag stryker hellre lakan än skottar snö...
Som tur är hade jag min lilla man hemma i alla fall och jag fick god hjälp (emellanåt) med skottningen.
Men vi fick en härlig, busig och skön stund ute i snön och det är trots allt skönt när man med röda kinder kommer in och får krypa upp i soffan med en kopp varm choklad och mysa med film. Och inte var det så fasligt jobbigt heller...fick förmodligen både muskler och motion...men det tänker jag faan inte erkänna...nån stolthet har jag ju!
Sådärja...gick ju bra det där....första inlägget på nya året...får väl se hur det går framgent....ha inga stora förhoppningar så blir ni inte besvikna!😄
Fridens,
//M
