Skulle blivit en jävla blogg om Barcelona..

Herre gud vad jag har drabbats av bloggtorka, lika tören som Lilla C's stackars solros han fick med sig hem från dagis och som den hemska heltidsarbetande morsan inte hunnit plantera i mera jord. Jodå den lever, men den ser inte glad ut. Ska absolut försöka med alla slags upplivningsförsök, mun mot mun, funkar det tro?
Värre är det med våra små husdjur som pilat runt i sin vattenbalja hela försommaren, helt plötsligt stendöa, va fan hände? Ligger å flyter med magen i vädret, vi som matat med fiskmat som dom girigt slukat. Ja grodyngel alltså, och de har utvecklats hela vägen från små ägg till att bli tjocka små rackare som snart skulle ha tappat sina svansar, men nu blev det grodyngelshimlen för dem.

Vi har ju kommit hem från vår Barcelonatripp också, ingen bagagestrejk blev det heller, så min 10 kilos ångest var helt i onödan, men jag har då aldrig rest så lätt någonsin, ganska skönt faktiskt. Kanske ska bli min grej? NOT! Skulle sabba min image totalt...

Denna gång blev det en vuxensemester med god mat, mycket vin, cava och öl och lata dagar vid poolen och stranden, kan absolut tänka mig en vecka i Barca, är ju så nära till stranden så det blir en perfekt kombo av sol, bad och stadsliv.

 Vi hade bokat in oss på ett riktigt fint hotell ett par kvarter från Las Ramblas, nära till allt men ändå avsides nog för att det skulle vara lugnt å skönt. 

Alltså, nu har jag kämpat en hel kväll för att ladda upp foton och få dem där jag vill, hur jävla svår kan det va? Vilken jäkla skitblogg detta är egentligen...Skiter i det här nu...Håll till godo!

//M 

Helvetes jävla bagagegubbar...måste ni strejka just den här helgen?

Idag har vi skickat underbara lillongen på husbilssemester med hans älskade mommo och moffa poffa. Och som han med allvarlig min har packat sin lilla hjulförsedda ryggsäck, viktigt provdragit den och sen stoppat i ett extra målarblock, en bit snöre ifall han skulle trä ett halsband och en liten handfläkt för att fläkta undan moffa poffas fisar när dom ska sova! Vilka tankar rör sig inte i en femårings huvud egentligen?

Och hur underbart är det inte när den där underbara, varma, sömndoftande lilla kroppen kryper ner nära, nära i sängen på morgonkvisten och jag inte kan få nog av känslan och insikten som sköljer över mig att detta är det största jag någonsin kommer att uppleva. Top of mind...alltid...

Själv sippar jag på ett glas vitt för att få lite stämning i kroppen såhär på en torsdag, är ensam hemma, och ska få ihop en Weekend bag som ska få följa med till underbara Barca, ja min långe fine sambo ska också få följa med, vuxensemester ska det bli, smaka på det ordet bara..låter nästa lite förbjudet...vuxensemester...

Nä, tillbaka till packningen, inga problem, hade ganska bra koll på vad som skulle med, tills jag läste på flygbolagets hemsida att bagagehanteringsgubbjävlarna strejkar... så det förbetalda 20 kilos bagaget har helt plötsligt reducerats likt en god balsamicosky till ett tio kilos handbagage.

Merde!! Salope! Perkele! Puta madre!

Inga problem tycker sambon, fast tillägger lite spefullt att bara min neccessär väger väl 10 kilo...hmff...ska han säga...jag har faktiskt bara små flaskor numera...lite rutin har man ju samlat på sig. Min far som tidigt sa att vi inte skulle komma hem utan ett syskon i magen skulle säkert sagt att lite underkläder väl inte kan väga så mycket?

Dubbelmerde! Förra gången var det isländska vulkaner, nu är det vrånga bagagegubbar, men om man slänger in bagaget själv då? Funkar det? Nähänä....

Ja då är det bäst jag packar skira små klänningar då...och kanske bara tv...tre par skor...vilken ångestkväll det här plötsligt blev...lustfyllt packande övergick på en internetsökning till svettig ångestfylld beslutsångest...tar fan ett glas till jag...Då får nog lilla packard bell bli hemma också är jag rädd...inga snaskiga detaljer från vuxensemestern alltså...haha!

Packa, packa...varje dag...för då mår jag bra...jag vill bara dra!

//M

Lilla Familjen goes camping...

Tropisk värme i Umeå, ja den var efterlängtad efter en vår kantad av kyla och vind, så efter slutförd arbetsvecka packades cava och jordgubbar i kylväskan och lite andra nödvändiga tillbehör för en övernattning på Bredskär, en liten mysig ö utanför Obbola bara ett tvärkast från land.

Vi hade en underbar kväll i goda vänners lag, lite som i Norrlands guld reklamen, "Man får vara sig själv för en liten stund", så tack goa familjen Häggström för god mat, upplyftande roligt umgänge och lite ryggbrytande uppehälle i tältet!

Undrar om det var horisonten eller fotografen
var "sné"?

Dagen därefter vaknade vi till fågelkvitter i ett kvavt och stekhett tält. Börjar vi bli för gammal för den här sortens upptåg, vad det stora samtalsämnet bland oss ledbrutna vuxna när en unge efter den andra snubblar ut ur tälten utsövda och med håret på ända.

Nåväl efter nybryggt kaffe över öppen eld och grillat pinnbröd började lederna mjukas upp och sanden lämna ögonen och dagen blev helt underbar med bad, boccia, pressande glamourmorsa, fisketur, bullens pilsnerkorv, sand mellan tårna och nyladdade batterier. (jag sa inte utsövda...bara laddade med solenergi!)

Dom stora kompisarna...

Livet är gott att leva ibland...

...och dom små!

//M

Trädgårdsbestyr...

Idag har vädret varit riktigt hyfsat, såpass att det gick att ligga i solen på förmiddagen då blåsten var någotsånär obefintlig vilket var obeskrivligt underbart då det hittills inte varit många sånna dagar. Så idag har kroppen fått ta emot lite sol vilket resulterat i aningens mera rödbrunt skinn.

Lilla C drog på sig ngn form av feber igår och  låg i soffan med  över 39 grader hela dagen, helt het och väldigt ynklig stackarn, men idag var febern som bortblåst och mot eftermiddagen gick även några köttbullar ner. På kvällskvisten fick han även besök av en jämnårig granntjej så då blev det bus  i trädgården med fotboll och såpbubblor. Blir så lycklig när han hittar kompisar i vårt bostadsområde då hans dagis  ligger en bit ifrån och de flesta barnen där bor på "nedre" Tomtebo. 

Mitt och långe mannen mission idag har varit  en ny plantering i trädgården, från gräsmatta till plantering med buskar och sten. Hade två felplanterade buskar på framsidan som behövde flyttas och detta blev resultatet, jag är riktigt nöjd och nästa steg blir att lägga sten framför vindskyddet. Ja det är klart, planteringen ska kompletteras med mera sten och lite belysning och annat lull lull, ev nån kruka med ngt blomster i...ja vi får se, måste lixom känna mig för...

//M

Kastar stora stenblock i mitt eget glashus....vem fan är bättre än nån annan...? Egentligen?

Varför blir man ibland en missunsam jävel? Jag blir det stundom, och förbannar mig själv för att jag inte bara kan rycka på axlarna, skaka på huvet och storsint tänka att var och en gör väl som dom själv vill.
Nä ibland kommer den där elake jäveln och kliar mig bakom örat, viskar förbannelse och djävulskap, och då hoppar det grodor ur munnen. Jag lovar, jag borstar tänderna med tvål emellanåt, men skulle nog behöva svinto och klorin.

Varför har man en så gen? Jag tror handen på hjärtat att alla har en släng av den, och att man faktiskt mår bra av att tänka lite elakt ibland, bara man kan behärska sig och inte spy sitt eget tillkortakommande på andra som säkerligen har förtjänat lite lycka och eventuell rikedom. Men ibland brinner jag, som ett jävla första majbål, jag pyser behärskat under ytan och tänker de svartaste tankar.....aja.. nog sagt om det.

Idag har vi haft klämdag, jesus for till himlen och vi andra dödliga har klämdag, lustig benämning det där, nåja, det är dagen då större delen av befolkningen kommer på att de behöver nya somrigare kläder, och yes in deed, I´ll serve them! Bring'em on bara...

Från det ena till det andra, jag längtar tillbaka till Barcelona, tror jag är född i fel världsdel...

Långe mannen ska se fotboll, och hade jag inte imundigat en hel del alkohol skulle jag tagit en rejäl, plågsam dust med crosstrainern, har dragits med en ilsken förkylning i snart två veckor så det har varit fattigt med träning vilket har resulterat i rastlöshet och en slöskit i soffan...Nu när vinsäsongen dragit igång på allvar skulle man ju måsta balansera upp det med lite kaloriförbränning för att inte hata jeansen till hösten, vilket jag oundvikligen kommer att göra, precis som förra året, och året dessförinnan. Förbannat vare dessa jävla leggings som förädiskt invaggar mig i känslan av bekvämlig rymlighet, av stretchig spandex och karuscha... Hell you leggings! Ska jävlar i min låda bära jeans hela sommaren, bara för att!

Jaha, annars då? Hmmm...har tre dagar ledigt nu, hade ett galet race här hemma igår och städade hela nervåningen plus att jag tog alla fönster, vill ogärna skryta, men satan så duktig jag var, lite topp of the line där tror jag. Funderade på att lägga det som status på facebook, men kom på att jag hatar brorduktig statusuppdateringar, så jag sket i det. Är väl ingen som bryr sig om att mina fönster är rena? Och vem bryr sig om hundra år, att man varit perfekt och tvättat fönstren två gånger per år?

Att man har dammfritt och stryker tvätten? Att man snyter ongarna och att man håller vikten? Vem fan bryr sig egentligen överhuvudtaget?

Hmm...nu är jag igång, sluta läs nu säger jag bara, för nu har jag fått i mig nåt glas vin och känner mig på krigsstigen, disskussionssuget är enormt och det är bara jag och bloggen sen långe mannen har försvunnit in i fotbollsvärlden.

Ehh..nä...jag ska inte...för jag kommer att slänga stora stenblock i mitt eget nyputsade glashus känner jag, skulle tro att många tycker att även jag eftersträvar den perfekta fasaden, och ja jag erkänner på stående fot, det som för mig framstår som perfekt, såsom goda viner, god mat, ett trivsamt inrett hem, det är livskvalité, och det får mig att  må gott. Det goda livet här hemma i huset väger tungt, resorna utomlands, fiskeresorna till borgafjäll, där jag får tvätta av mig stadsdammet, leva i understället utan dusch i flera dagar, ni vet sådär äckligt så det faktiskt börjar lukta unken svett, man smyger ensam iväg bortåt korpån, fiskespöt, maskburken och en sportdrycksflaska med vin. Livskvalité...

Jaha, såhär blev det ikväll, det är då fan att man inte vet var det barkar när man börjar skriva, jag vet sällan vilket tema det blir när jag lägger upp en ny blogg, hjärnan jobbar i en egen fil liksom, men det är väl antagligen en behövlig ventil, någon form av underliggande behov, fan annars kanske man skulle måsta dra ut å välta en ko, eller kanske kasta kottar på mopedterrorister, ja större fantasi har jag inte, är ju ganska snäll innerst inne..

//M