Ja det är en fråga i klass med Hamlets "To be or not to be", och ikväll kommer den att vara extra påtaglig då jag har rustat för trerätters middag och lite party för mina underbara tjejer på jobbet.
Mesta maten är förberedd, champagnen är på kylning, japp det vankas findricka ikväll, vi har nämligen en hel del att fira och vad passar väl inte då än finaste ädlaste drycken att skåla i?
Blir nästan lite sentimental, ikväll känns som sista kvällen med gänget och från och med måndag stundar en ny era i Umeå.
En av de "mina" ska byta butik och själv få ett gäng tjejer att uppleva utmaningar, motgångar och många roliga, händelserika dagar med. Jag mister min högra hand, mitt bollplank och den som allra mest lyckas få mig att behålla båda fötterna på butiksgolvet, men jag vinner en underbar kollega och bollplanket blir ju kvar. :-)
För butikens skull hyser jag ingen oro, hela min grupp är otrolig var och en för sig och de står redo att ta över och fortsätta driva framåt, ibland undrar jag hur jag haft sådan tur?
Men nu får jag sluta vara gråtmild, partymusiken har börjat strömma ur högtalarna, mina killar skottar snön från uppfarten och alla värmeljus står redo att tändas, ikväll blir en kväll i goda vänners lag och jag hoppas maten kommer att uppskattas och att vinet porlar i glasen.
Och ni som ska ut i Umeå ikväll, ni får se upp, för vi tänker ha förbaskat kul ikväll!!
Mitt glas kommer nog mest att vara halvtomt ikväll är jag rädd, för resten har jag redan druckit ur! ;-)
//M
lördag 23 oktober 2010
fredag 22 oktober 2010
Arlanda..a fantastic place to be..
..på en fredag eftermiddag...fullt med glada människor som av en eller annan anledning sitter på flygplatsen, de flesta på väg hem kan jag tänka mig, men många på väg för att hälsa på någon avlägsen vän.
Jag tillhör den första kategorin som ni säkert har räknat ut efter att ha läst mina tidigare inlägg, har två timmar att sitta av innan mitt flyg avgår, vilket är en fantastisk möjlighet att iakta alla de olika människor som passerar. Så jag har köpt mig ett glas kall chardonnay, plockat fram min lilla laptop och satt mig bekvämt tillrätta vid ett av O'Learys grönrutiga dukar för att blogga till sorlet av alla öldrickande människor.
Läste för någon dag sen Annelies blogg där hon fotat på en flygplats och genast fylldes jag av sköna minnen från alla resor jag och min Långa man har varit iväg på, och eftersom vi båda är lika barnsligt förtjusta i flygplatser så har en stor del av behållningen kommit av att resa reguljärt med mellanlandningar på olika flygplatser i världen.
Arlanda har efter en makeover ryckt upp sig avsevärt men står sig inte i konkurrensen ute i europa, i Amsterdam finns Bubblebar där en stor bakomupplyst vägg erbjuder champagne i alla de former. I Paris Charles de Gaulle var det ett virrvarr av rulltrappor uppåt och nedåt, och innan vi lyckades hitta nästa terminal för att komma vidare mot varmare breddgrader. Det var hissar, bussar och diverse ointresserade fransoser inblandade innan vi hittade rätt.
Franfurt bjuder på lååååååånga band som för en frammåt genom till synes oändliga korridorer, Düsseldorf erbjuder en fantastisk nyrenoverad ljus flygplats där jag skulle kunna spendera timmar före avfärd. Köpenhamn uppvisar scandinavisk återhållsamhet och Oslo har en skön arkitektur av trä och rymd.
Jag älskar flygplatser som sagt var, skulle vilja se flygplatsen i shanghai som sägs vara en av de bästa, eller London, vi har så många platser vi inte varit på ännu, och bara drömmarna kan få mig att le, alla människorna, avslappnade backpackers blandat med stressade kostymer, barnfamiljer med trilskande barn och nyförälskade som ska åka och göra barn, alla med ett mål, att flyga.
Fantastiskt!!
Så hoppas att alla som är på väg någonstans idag får en utomordentligt trevlig resa, och hörrni, stanna upp, åk en stund i förväg, sätt er ner och njut av mångfalden.
Vid tangenterna och vinglaset,
//M
Jag tillhör den första kategorin som ni säkert har räknat ut efter att ha läst mina tidigare inlägg, har två timmar att sitta av innan mitt flyg avgår, vilket är en fantastisk möjlighet att iakta alla de olika människor som passerar. Så jag har köpt mig ett glas kall chardonnay, plockat fram min lilla laptop och satt mig bekvämt tillrätta vid ett av O'Learys grönrutiga dukar för att blogga till sorlet av alla öldrickande människor.
Läste för någon dag sen Annelies blogg där hon fotat på en flygplats och genast fylldes jag av sköna minnen från alla resor jag och min Långa man har varit iväg på, och eftersom vi båda är lika barnsligt förtjusta i flygplatser så har en stor del av behållningen kommit av att resa reguljärt med mellanlandningar på olika flygplatser i världen.
Arlanda har efter en makeover ryckt upp sig avsevärt men står sig inte i konkurrensen ute i europa, i Amsterdam finns Bubblebar där en stor bakomupplyst vägg erbjuder champagne i alla de former. I Paris Charles de Gaulle var det ett virrvarr av rulltrappor uppåt och nedåt, och innan vi lyckades hitta nästa terminal för att komma vidare mot varmare breddgrader. Det var hissar, bussar och diverse ointresserade fransoser inblandade innan vi hittade rätt.
Franfurt bjuder på lååååååånga band som för en frammåt genom till synes oändliga korridorer, Düsseldorf erbjuder en fantastisk nyrenoverad ljus flygplats där jag skulle kunna spendera timmar före avfärd. Köpenhamn uppvisar scandinavisk återhållsamhet och Oslo har en skön arkitektur av trä och rymd.
Jag älskar flygplatser som sagt var, skulle vilja se flygplatsen i shanghai som sägs vara en av de bästa, eller London, vi har så många platser vi inte varit på ännu, och bara drömmarna kan få mig att le, alla människorna, avslappnade backpackers blandat med stressade kostymer, barnfamiljer med trilskande barn och nyförälskade som ska åka och göra barn, alla med ett mål, att flyga.
Fantastiskt!!
Så hoppas att alla som är på väg någonstans idag får en utomordentligt trevlig resa, och hörrni, stanna upp, åk en stund i förväg, sätt er ner och njut av mångfalden.
Vid tangenterna och vinglaset,
//M
onsdag 20 oktober 2010
Mitt bloggande är som heinz ketchup..
Man skakar och skakar och plötsligt kommer halva flaskan.
Befinner mig fortfarande på samma trista hotellrum, ska prova en ny del av Testamentet idag, hmmm...har inte riktigt koll på kronologin i hela uppståndelsemomentet, ska se om jag kan få nån reda i det hela. ;-)
Ligger och surfar och slänger då och då ett öga på tv:n som visar ännu ett onödigt, intelligensbefriat avsnitt av Kungarna av Tylösand, jezzez vad är det som får unga människor att bli så mediakåta? Deras behov av 15 minutes of fame framkallar en sorts idioti som är tragisk att beskåda. Nog för att jag också hade en period när jag var ung och dum, men jag hade aldrig något behov av nationell förnedring, vari ligger tjusningen att framställas som blåsta, supande och allmänt oansvariga på bästa sändningstid?
Hur föddes detta behov? Och förstår dessa människor att de kommer att befinna sig i "jag är så desperat så jag gör allt för att synas i tv" facket för all framtid? Jag menar, säg Linda Rosing och vad tänker man då? Sex i tv, förstorade bröst och en obefintlig självkänsla. Och som hon kämpar för att komma ifrån den stämpeln än idag.
Och vilken signal sänder dessa skitprogram till alla tonåringar som kämpar med att hitta sin identitet? Ok, public service har inget ansvar för uppfostran av våra barn, men snälla, varför inte komma med någon programidé som inte visar upp killar med stora bröstmuskler och toppluva eller tjejer med blonda extensions och stora bröst som förespråkar Adam & Eva kliniken på fina gatan i Stockholm.
Nä tacka vet jag bullen, vilket fantastiskt program det var när man som finnig tonåring kämpade med stormiga hormoner som åkte bergochdalbana, som ömsom var störtkär i tuffa killen på skolan och ömsom hatade densamma.
Martin och Cissi stod där med sina tittarbrev, med sina filmer där "det inte var den som skrivit brevet som var med i filmen" pedagogik, där man kände igen sig och genast kände sig lite mindre som ett ufo och den enda i hela världen som var olyckligt förälskad.
Ähh...nu blev jag gnällkärring igen, var ju egentligen inte meningen men jag har en tendens att gå igång här i bloggen har jag märkt, folk kan ju tro att jag är bitter och avundsjuk, och det är kanske precis det jag är, vem vet? Det skulle nästan vara lite roligt om jag kunde få er att tro det, always expect the unexpected.
Avslutningsvis så finns det bara en dokusåpa jag skulle ansöka till och det är En annan del av Köping, där har de åtminstone lite verklighetsförankring och jag skulle smälta in förträffligt i mina diskussioner. :-)
Inte i Köping, men i en annan del...
//M
Befinner mig fortfarande på samma trista hotellrum, ska prova en ny del av Testamentet idag, hmmm...har inte riktigt koll på kronologin i hela uppståndelsemomentet, ska se om jag kan få nån reda i det hela. ;-)
Ligger och surfar och slänger då och då ett öga på tv:n som visar ännu ett onödigt, intelligensbefriat avsnitt av Kungarna av Tylösand, jezzez vad är det som får unga människor att bli så mediakåta? Deras behov av 15 minutes of fame framkallar en sorts idioti som är tragisk att beskåda. Nog för att jag också hade en period när jag var ung och dum, men jag hade aldrig något behov av nationell förnedring, vari ligger tjusningen att framställas som blåsta, supande och allmänt oansvariga på bästa sändningstid?
Hur föddes detta behov? Och förstår dessa människor att de kommer att befinna sig i "jag är så desperat så jag gör allt för att synas i tv" facket för all framtid? Jag menar, säg Linda Rosing och vad tänker man då? Sex i tv, förstorade bröst och en obefintlig självkänsla. Och som hon kämpar för att komma ifrån den stämpeln än idag.
Och vilken signal sänder dessa skitprogram till alla tonåringar som kämpar med att hitta sin identitet? Ok, public service har inget ansvar för uppfostran av våra barn, men snälla, varför inte komma med någon programidé som inte visar upp killar med stora bröstmuskler och toppluva eller tjejer med blonda extensions och stora bröst som förespråkar Adam & Eva kliniken på fina gatan i Stockholm.
Nä tacka vet jag bullen, vilket fantastiskt program det var när man som finnig tonåring kämpade med stormiga hormoner som åkte bergochdalbana, som ömsom var störtkär i tuffa killen på skolan och ömsom hatade densamma.
Martin och Cissi stod där med sina tittarbrev, med sina filmer där "det inte var den som skrivit brevet som var med i filmen" pedagogik, där man kände igen sig och genast kände sig lite mindre som ett ufo och den enda i hela världen som var olyckligt förälskad.
Ähh...nu blev jag gnällkärring igen, var ju egentligen inte meningen men jag har en tendens att gå igång här i bloggen har jag märkt, folk kan ju tro att jag är bitter och avundsjuk, och det är kanske precis det jag är, vem vet? Det skulle nästan vara lite roligt om jag kunde få er att tro det, always expect the unexpected.
Avslutningsvis så finns det bara en dokusåpa jag skulle ansöka till och det är En annan del av Köping, där har de åtminstone lite verklighetsförankring och jag skulle smälta in förträffligt i mina diskussioner. :-)
Inte i Köping, men i en annan del...
//M
tisdag 19 oktober 2010
Hotelldöden...
Jahapp, då ligger man här igen då, på ett hotellrum någonstans i sverige. Och jag undrar, finns det nån slags standardbeskrivning över hur ett hotellrum får se ut?
Det finns en säng, mer eller mindre skön, regleras ofta av rumspriset är min erfarenhet. Obligatoriskt är också någon form av tv såklart, just i detta fallet en 14" tjocktv, tur rummet är litet så jag ser texten.
En regel utan undantag är en gräsligt målad tavla med ett blommotiv eller eventuellt en abstakt målning av en stad, gärna i färgerna grön, gul och orange, alltså jag undrar bara VARFÖR? Varför inte några snygga svartvita fotografier?
Till denna tavla har det matchats gardiner som hämtade från 90 talet, gärna i samma möster som överkastet dessutom.
Och i sängbordslådan..*drar ut den* jajemän, där ligger Nya testamentet, hur går resonemanget där egentligen? Mja få se, lite litteratur på rummet, hmm..något lättillgängligt som man hinner läsa ut över en kväll, ja jag har det! Bibeln!! Ok vi tar bara nya delen, hela kan ju verka ambitiöst..men hallå...? Telefonkatalogen hade varit mera underhållande, och hade jag nu varit så till den milda grad religiös att jag behöver läsa ur den varje natt så hade jag fanken tagit med mig min egen heliga skrift.
Fast jag kanske borde läsa lite vid närmare eftertanke, om inte annat så lär jag somna lite fortare.
Väggarna är målade svagt ljusgula och det körsbärsfärgade skrivbordet harmonierar med en röd veckad lampskärm. Hur många har någonsin suttit vid det skrivbord som alltid finns i rummet? Mitt är för det mesta belamrat med smink, hårtork och handväska och andra prylar man har med sig, för det finns liksom ingen annan plats att lägga saker på om de inte ska hamna på golvet.
Just i det här rummet drar det som faan från fönstret också(hmm vilken gnällkärring jag blev), måste ta och möblera om lite innan jag ska krypa i säng, annars har jag nog rinnsnuva imorgon. *flyttar säng* Sådärja, blev lite bättre tror jag. Tro om det finns någon filt?
Har ni bott på First G i Göteborg vid centralstationen? Gör det, begreppet hotell får en helt annan innebörd, rummen är inredda i modern, skön, harmonisk stil, ljuset är dimrat, gardinerna är tunga, svepande och enfärgat sobra, det erbjuds läsning i form av ett urval magasin som passar de flesta intressen. En välfylld minibar och en korg med godsaker ifall andan faller på, helt ljudisolerade rum skapar en känsla av att befinna sig i ett vakum trots att tågen dundrar in bara en våning ner. För att inte tala om deras fantastiska lunchbuffé. Njutning, rekommenderas för en weekend.
Kom snabbt tillbaka till min verklighet igen och jag ska ta och se om jag hittar något spännande kapitel i Nya Testamentet, skulle allt vilja veta lite om den där jungfrufödseln, jag menar, hur lättlurad var folk egentligen?
Kom ihåg att överallt i sverige finns det människor som just nu kikar på en fantasilös målning av en blomma..
//M
Det finns en säng, mer eller mindre skön, regleras ofta av rumspriset är min erfarenhet. Obligatoriskt är också någon form av tv såklart, just i detta fallet en 14" tjocktv, tur rummet är litet så jag ser texten.
En regel utan undantag är en gräsligt målad tavla med ett blommotiv eller eventuellt en abstakt målning av en stad, gärna i färgerna grön, gul och orange, alltså jag undrar bara VARFÖR? Varför inte några snygga svartvita fotografier?
Till denna tavla har det matchats gardiner som hämtade från 90 talet, gärna i samma möster som överkastet dessutom.
Och i sängbordslådan..*drar ut den* jajemän, där ligger Nya testamentet, hur går resonemanget där egentligen? Mja få se, lite litteratur på rummet, hmm..något lättillgängligt som man hinner läsa ut över en kväll, ja jag har det! Bibeln!! Ok vi tar bara nya delen, hela kan ju verka ambitiöst..men hallå...? Telefonkatalogen hade varit mera underhållande, och hade jag nu varit så till den milda grad religiös att jag behöver läsa ur den varje natt så hade jag fanken tagit med mig min egen heliga skrift.
Fast jag kanske borde läsa lite vid närmare eftertanke, om inte annat så lär jag somna lite fortare.
Väggarna är målade svagt ljusgula och det körsbärsfärgade skrivbordet harmonierar med en röd veckad lampskärm. Hur många har någonsin suttit vid det skrivbord som alltid finns i rummet? Mitt är för det mesta belamrat med smink, hårtork och handväska och andra prylar man har med sig, för det finns liksom ingen annan plats att lägga saker på om de inte ska hamna på golvet.
Just i det här rummet drar det som faan från fönstret också(hmm vilken gnällkärring jag blev), måste ta och möblera om lite innan jag ska krypa i säng, annars har jag nog rinnsnuva imorgon. *flyttar säng* Sådärja, blev lite bättre tror jag. Tro om det finns någon filt?
Har ni bott på First G i Göteborg vid centralstationen? Gör det, begreppet hotell får en helt annan innebörd, rummen är inredda i modern, skön, harmonisk stil, ljuset är dimrat, gardinerna är tunga, svepande och enfärgat sobra, det erbjuds läsning i form av ett urval magasin som passar de flesta intressen. En välfylld minibar och en korg med godsaker ifall andan faller på, helt ljudisolerade rum skapar en känsla av att befinna sig i ett vakum trots att tågen dundrar in bara en våning ner. För att inte tala om deras fantastiska lunchbuffé. Njutning, rekommenderas för en weekend.
Kom snabbt tillbaka till min verklighet igen och jag ska ta och se om jag hittar något spännande kapitel i Nya Testamentet, skulle allt vilja veta lite om den där jungfrufödseln, jag menar, hur lättlurad var folk egentligen?
Kom ihåg att överallt i sverige finns det människor som just nu kikar på en fantasilös målning av en blomma..
//M
torsdag 14 oktober 2010
Pitkä tyttö...
Torsdagkväll, och jag befinner mig på hemmaplan, hmm...det var inte igår, den senaste veckan har jag hunnit med Finland, Luleå, Skellefteå och nu Umeå igen, nästa veckan bär det av till Gävle. Jädrar i min låda så berest jag blir, men det förklarar ochså varför bloggen lämnats så orörd den senaste tiden.
Men nästa vecka får nog lilldatorn hänga med, blir alldeles för ensamt på hotellet annars, och då ska nog bloggen gå varm.
Så har då vintern slagit till, lika oväntat som vanligt, befann mig som sagt i skellefeå imorse och det var inte med glädje jag stack ut näsan mellan gardinerna på hotellrummet och såg snöglopp flyga förbi fönstret horisontalt. Fy hundan för skitväder, hade en gång en lärare som framhöll att det inte fanns några dåliga väder, bara dåliga kläder, han var ingen favorit kan jag erkänna.
Nä jag är ingen utemänska, inte när termometern visar en massa minus och det kommer någon sorts nederbörd från himlen, då vill jag tända ljus och dricka ett glas vin.
Det är nog precis vad jag ska göra i helgen, bara sitta på röven, njuta och dricka vin. Kanske drista mig till att bläddra i ett lyxigt blankt inredningsmagasin, drömma om mitt lyxiga, nya badrum med golvvärme och vägghängd toa som jag kommer att få någon gång, eller den där onödigt dyra designlampan jag skulle vilja köpa men som förnuftet aldrig kommer att tillåta. Hur i hela friden kan en lampjävel kosta över 4000 kronor, alltså jag snackar en golvlampa, en sån läslampa. Det är faan absurt, fast snygg är den, och jag vet exakt var jag skulle ställa den. suck...trånar lite faktiskt...
Till Finland har jag också hunnit denna veckan, Lilla C och jag drog ut på äventyr och flög över kvarken till mina släktingars hemland, och nej, jag är inte släkt med mumin. Vi besökte min farmor och farfar i Jeppis, och min lilla stora kille uppförde sig exemplariskt, charmade in sig och verkade förstå exakt hur man ska uppföra sig när man åker och besöker "gamla fammo Doris".
Sen styrde vi kosan mot Krombi där min lilla mommo Sally bor och där passade vi på att besöka min moffas grav. Lilla C hängde naturligtvis med och jag förklarade att min moffa hade en fin sten med sitt namn på men att han egentligen fanns i himlen. Men vad ska man då till gravgården att göra frågade lilla C. Hmm...klurade lite och svarade att man åker dit för att prata lite med sin moffa och tända ett ljus. Vet ni vad älsklingen gör? Jo med näsan mot gravstenen står han och berättar om vad han fått äta hos gamla mommo sally, att han eldat i spisen och lite annat. När vi sen ska gå så vänder han sig om mot graven och säger; - Och jag älskar dig. Är inte barn underbara?
Känns så roligt att han hinner träffa dem och få lite egna minnen av dem.
Jag hann bara träffa min gamla fammo när jag var liten, hon pratade bara finska vilket jag inte förstår alls, så när vi var där fick vi alltid en liten peng och så sa hon; - Pitkä tyttö, vilket jag trodde betydde söt flicka, har i vuxen ålder förstått att det betyder lång flicka, SUCK. Jag var faan inte ens söt alltså.. aja, jag blev ju en väldigt väldigt smart brud i alla fall.... hehe...
Nej ska man orka med lite fredagsmys imorgon så vill det sig att man kommer i säng nu. Så sov gott where ever you are!
Men nästa vecka får nog lilldatorn hänga med, blir alldeles för ensamt på hotellet annars, och då ska nog bloggen gå varm.
Så har då vintern slagit till, lika oväntat som vanligt, befann mig som sagt i skellefeå imorse och det var inte med glädje jag stack ut näsan mellan gardinerna på hotellrummet och såg snöglopp flyga förbi fönstret horisontalt. Fy hundan för skitväder, hade en gång en lärare som framhöll att det inte fanns några dåliga väder, bara dåliga kläder, han var ingen favorit kan jag erkänna.
Nä jag är ingen utemänska, inte när termometern visar en massa minus och det kommer någon sorts nederbörd från himlen, då vill jag tända ljus och dricka ett glas vin.
Det är nog precis vad jag ska göra i helgen, bara sitta på röven, njuta och dricka vin. Kanske drista mig till att bläddra i ett lyxigt blankt inredningsmagasin, drömma om mitt lyxiga, nya badrum med golvvärme och vägghängd toa som jag kommer att få någon gång, eller den där onödigt dyra designlampan jag skulle vilja köpa men som förnuftet aldrig kommer att tillåta. Hur i hela friden kan en lampjävel kosta över 4000 kronor, alltså jag snackar en golvlampa, en sån läslampa. Det är faan absurt, fast snygg är den, och jag vet exakt var jag skulle ställa den. suck...trånar lite faktiskt...
Till Finland har jag också hunnit denna veckan, Lilla C och jag drog ut på äventyr och flög över kvarken till mina släktingars hemland, och nej, jag är inte släkt med mumin. Vi besökte min farmor och farfar i Jeppis, och min lilla stora kille uppförde sig exemplariskt, charmade in sig och verkade förstå exakt hur man ska uppföra sig när man åker och besöker "gamla fammo Doris".
Sen styrde vi kosan mot Krombi där min lilla mommo Sally bor och där passade vi på att besöka min moffas grav. Lilla C hängde naturligtvis med och jag förklarade att min moffa hade en fin sten med sitt namn på men att han egentligen fanns i himlen. Men vad ska man då till gravgården att göra frågade lilla C. Hmm...klurade lite och svarade att man åker dit för att prata lite med sin moffa och tända ett ljus. Vet ni vad älsklingen gör? Jo med näsan mot gravstenen står han och berättar om vad han fått äta hos gamla mommo sally, att han eldat i spisen och lite annat. När vi sen ska gå så vänder han sig om mot graven och säger; - Och jag älskar dig. Är inte barn underbara?
Känns så roligt att han hinner träffa dem och få lite egna minnen av dem.
Jag hann bara träffa min gamla fammo när jag var liten, hon pratade bara finska vilket jag inte förstår alls, så när vi var där fick vi alltid en liten peng och så sa hon; - Pitkä tyttö, vilket jag trodde betydde söt flicka, har i vuxen ålder förstått att det betyder lång flicka, SUCK. Jag var faan inte ens söt alltså.. aja, jag blev ju en väldigt väldigt smart brud i alla fall.... hehe...
Nej ska man orka med lite fredagsmys imorgon så vill det sig att man kommer i säng nu. Så sov gott where ever you are!
måndag 4 oktober 2010
Kan man ha en oäkta man?
Eller heter det falsk? Ja alltså när man inte är gift? Jag menar det heter ju äkta man, eller äkta hälft, men om man inte är gift då? Är man falsk då?
Leva i synd är helt ok, men att vara falsk låter inte kul.
Idag blåser det stormvindar här hemma och hösten gör verkligen sitt bästa för att inta position, borta är den härligt klara luften och de vackra färgerna, kvar blir bara virvlande bruna löv och en fuktig kyla som kryper innanför skinnjackan.
Det är fortfarande för varmt för vinterjackan, men på morgonen är det kallt och rått, precis som om vädergudarna har svårt att bestämma sig.
Annars älskar jag hösten, allt blir bättre då, ja förutom att det blir för kallt för att sitta ute på altanen och dricka vin i solen förståss. Men å andra sidan börjar ju Irish Coffe i en varm halsduk på altanen verka alltmer lockande.
Grillen har fått inta en mera undanskymd plats i garaget, det vita vinet smakar helt plötsligt väldigt surt, FM mattsson vinet (som min far säger) är inte alls lika läskande, men å andra sidan sjunker jag gärna ner i soffan under en mysig filt och drömmer mig bort i blanka inredningsmagasin.
Stearinljusen speglar sig fantastiskt fint i en djupröd amarone och snart får jag plocka fram min Design house ljusstake som jag med en tår i ögat plockade undan när vårsolen började visa sina spröda strålar genom mina vårdammiga fönster.
Men frågan var alltså egentligen, kan man ha en oäkta man? Tja vad är alternativet? Att jag inte hade någon alls, och det är nog det enda jag inte kan se nån tjusning i överhuvudtaget, så vi fortsätter nog bara att leva i synd, hmm...synd är att inte se vad dagen har att erbjuda, utan att bara längta till nästa.
Lev i synd mina vänner, men var aldrig falsk!
Leva i synd är helt ok, men att vara falsk låter inte kul.
Idag blåser det stormvindar här hemma och hösten gör verkligen sitt bästa för att inta position, borta är den härligt klara luften och de vackra färgerna, kvar blir bara virvlande bruna löv och en fuktig kyla som kryper innanför skinnjackan.
Det är fortfarande för varmt för vinterjackan, men på morgonen är det kallt och rått, precis som om vädergudarna har svårt att bestämma sig.
Annars älskar jag hösten, allt blir bättre då, ja förutom att det blir för kallt för att sitta ute på altanen och dricka vin i solen förståss. Men å andra sidan börjar ju Irish Coffe i en varm halsduk på altanen verka alltmer lockande.
Grillen har fått inta en mera undanskymd plats i garaget, det vita vinet smakar helt plötsligt väldigt surt, FM mattsson vinet (som min far säger) är inte alls lika läskande, men å andra sidan sjunker jag gärna ner i soffan under en mysig filt och drömmer mig bort i blanka inredningsmagasin.
Stearinljusen speglar sig fantastiskt fint i en djupröd amarone och snart får jag plocka fram min Design house ljusstake som jag med en tår i ögat plockade undan när vårsolen började visa sina spröda strålar genom mina vårdammiga fönster.
Men frågan var alltså egentligen, kan man ha en oäkta man? Tja vad är alternativet? Att jag inte hade någon alls, och det är nog det enda jag inte kan se nån tjusning i överhuvudtaget, så vi fortsätter nog bara att leva i synd, hmm...synd är att inte se vad dagen har att erbjuda, utan att bara längta till nästa.
Lev i synd mina vänner, men var aldrig falsk!
söndag 3 oktober 2010
Söndag, sköna söndag...
Det bästa med höstens intåg är att det känns som om söndagarna blir mera mys än jobbetonade, trädgården behöver just ingen omvårdnad längre och man behöver inte känna att man "måste" vara ute bara för att solen skiner.
Den här helgen har verkligen gått i mysets tecken. Igår åkte vi ut till Lilla c´s farmor och farfar för en härlig dag på havet där vi lade nät och picnicade på en hälla ute i skärgården, solen visade sig precis när vi gick iland för att duka upp kycklinglår, baguetter och vin, fantastiskt härligt.
Sju sikar lyckades vi lura i nätet och det var tur att det inte blev fler för varken svärfar eller min sambo var särskilt intresserade av att rensa.
Väl tillbaka på land så fixade vi brasa och satt och njöt av utsikten ut över havet, det enda som faktiskt saknades var en varm och god irish coffie, vet inte varför jag inte föreslog en sån?
Kvällen avslutades med en underbart god älgstek toppat med en "tjock" amarone, och efter all härlig havsluft och god mat passade jag på att somna i soffan vid 21:00, nöjd som en baby efter en vällingflaska.
Idag har vi bara softat hela förmiddagen och på eftermiddagen ska jag och Lilla C dra iväg på bio medans pappan förlustar sig med lite hockey, han är alltid så nöjd nu för tiden när han kommer hem, att hamna i en lägre division har sina fördelar tydligen.
Har dessutom bokat flygresa till Finland nu, så på lördag morgon åker jag och sonen på en liten minitripp till muminlandet för att hälsa på tjocka släkten, känns mysigt att åka iväg, bara han och jag, och jag vet att mina mor och farföräldrar kommer att uppskatta besöket otroligt mycket. Att dessutom ge Lilla C lite minnen från mina föräldrars föräldrar känns viktigt på något sätt, man har rätt att få känna sina rötter även om de bor långt borta.
JA eller långt och långt, flygresan tar typ 35 minuter, men den är att föredra då båten över är som en container och tar 4 timmar.
Försök roa en fyraåring under en sån resa med endast ett långtradarchaffishak till cafeteria och en handfull vilstolar att tillgå, nä då flyger jag hellre i 35 minuter. :-) Blir ett riktigt äventyr det i förhållande till alternativet!
Ha en trevlig söndag alla, lämna gärna en kommentar ni som läser, jag blir så nyfiken på vilka ni är.
Den här helgen har verkligen gått i mysets tecken. Igår åkte vi ut till Lilla c´s farmor och farfar för en härlig dag på havet där vi lade nät och picnicade på en hälla ute i skärgården, solen visade sig precis när vi gick iland för att duka upp kycklinglår, baguetter och vin, fantastiskt härligt.
Sju sikar lyckades vi lura i nätet och det var tur att det inte blev fler för varken svärfar eller min sambo var särskilt intresserade av att rensa.
Väl tillbaka på land så fixade vi brasa och satt och njöt av utsikten ut över havet, det enda som faktiskt saknades var en varm och god irish coffie, vet inte varför jag inte föreslog en sån?
Kvällen avslutades med en underbart god älgstek toppat med en "tjock" amarone, och efter all härlig havsluft och god mat passade jag på att somna i soffan vid 21:00, nöjd som en baby efter en vällingflaska.
Idag har vi bara softat hela förmiddagen och på eftermiddagen ska jag och Lilla C dra iväg på bio medans pappan förlustar sig med lite hockey, han är alltid så nöjd nu för tiden när han kommer hem, att hamna i en lägre division har sina fördelar tydligen.
Har dessutom bokat flygresa till Finland nu, så på lördag morgon åker jag och sonen på en liten minitripp till muminlandet för att hälsa på tjocka släkten, känns mysigt att åka iväg, bara han och jag, och jag vet att mina mor och farföräldrar kommer att uppskatta besöket otroligt mycket. Att dessutom ge Lilla C lite minnen från mina föräldrars föräldrar känns viktigt på något sätt, man har rätt att få känna sina rötter även om de bor långt borta.
JA eller långt och långt, flygresan tar typ 35 minuter, men den är att föredra då båten över är som en container och tar 4 timmar.
Försök roa en fyraåring under en sån resa med endast ett långtradarchaffishak till cafeteria och en handfull vilstolar att tillgå, nä då flyger jag hellre i 35 minuter. :-) Blir ett riktigt äventyr det i förhållande till alternativet!
Ha en trevlig söndag alla, lämna gärna en kommentar ni som läser, jag blir så nyfiken på vilka ni är.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)